Nostalgitripp!

Nu är det 10 år sedan jag kom till Thailand första gången. Efter det har jag besökt lite andra länder och andra världsdelar, men inget är som Thailand! Jag är rätt säker på att jag föddes i fel land - det var väl här jag skulle vara? Nu är det tionde gången jag är här. Drömmen är att bo här halva året........Och visst borde det väl kunna bli verklighet - det är inte så himla länge kvar till pension...



Kata var det ställe jag hamnade på när jag första gången kom hit som storögd charterresenär. Sedan dess har jag varit i Kata ofta och trivts där, särskilt under lågsäsong. 2007 bodde jag vid Kata Beach i två månader och följde surfarnas framfart från första parkett. Själv skulle jag aldrig ens komma på tanken att våga försöka mig på surfing!



Det är bara 7 kilometer från Ban Sayoarn till Kata, så vi ringde "vår" chaufför, som kommer som ett skott varje gång vi hör av oss, och bad honom köra oss till Kata. Medan vi väntade på att Odd skulle komma öppnade himlen sig!! Men man vet aldrig - det är väldigt lokala skurar här, så det kanske var fint i Kata?
Så var väl inte fallet - där regnade det ännu mer. Men vadå - det är ju bara vatten - det kunde varit värre. Och förresten sitter man alldeles utmärkt på Kata Mama och väntar ut regnet.




Kul att träffa gamla vänner, kompisar och bekanta igen! Här är en av dem! Han har lekt vakthund åt mig många gånger, legat bredvid mig och bönfallit om klappar och kli bakom öronen, och morrat åt alla som gått förbi på för nära håll.



Och Jana - vi sågs första gången för fem år sedan, strax efter tsunamin. Hon åker ofta hit och bor hos sin thailändska kompis som jag också lärt känna. Jana och jag ses då och då, när vi råkar vara här samtidigt - det händer ganska ofta!




Och killarna som jobbar på stranden, och Fa, och Bao, och tjejerna på Ottos, och......Så kul att träffa alla!
Efter en stund slog vädret om från spöregn till strålande sol, så det blev både bad och sen lunch på Kata Beach innan vi åkte hem igen till Malee Garden. Och det var skönt att komma "hem"!




Ulla skulle ta en snabb tur till German Bakery när vi var tillbaka. Det blev inget med det. Pärlan 2 var stendöd! Vad är det som händer - onda makter?

Vi letade oss fram till en restaurang vi inte varit på innan. Fantastiska stekta nudlar med kyckling "thai style"! Och det kostade nästan ingenting - de levde upp till sin skylt! Hit går vi igen!




Hemma - och svårt att slita sig från balkongen som alltid på kvällen. Man måste höra av sig till nära och kära, man måste skriva ett blogginlägg, man måste prata om dagen som gått och man måste skratta åt tokigheter som hänt. Ja, det är väldigt mycket man måste där på balkongen på kvällen. Inte underligt att vi aldrig kommer i säng!