lördag 31 januari 2015

Fem veckor


har vi kvar, just idag! Alltså har vi varit borta i 7,5 veckor - redan! Det har varit alldeles underbart, bortsett från sista veckan som har varit rätt förfärlig. Tur i oturen att man har så lång tid kvar när sådant här händer! Och fortfarande tar vi det väldigt, väldigt lugnt. Det tar tid för kroppen att återhämta sig.......
Men mat måste man ha. Idag hade de Chicken Satay på Thai Kitchen. Det är en av Tommys favoriter.


Stark jordnötssås.......
Fast jag föredrar "röda räkor" - nästan i klass med Stenbordets faktiskt......


Det blir rätt tidiga kvällar för oss just nu. Vid 22.30 hade vi tagit slut. Men det hade inte bygget. De höll fortfarande på att jobba i strålkastarsken, och betongblandarna går mest hela dygnet......

Nu börjar vi längta efter strand och bad. Det måste väl vara ett friskhetstecken, eller.....?

fredag 30 januari 2015

Vila!


Vi har inte varit på utsidan väggarna idag! VILA sade läkaren! Så det gjorde vi. Och det behövde vi.


Tur att vi har varsin dator nu.....


....det är det enda vi har sysslat med idag. Och så har vi sovit middag i ett par omgångar. Att man kan bli så trött!


Framåt kvällen gick vi i alla fall runt hörnet till Thai Garden och åt middag. Räkor. Och det var väldigt gott med mat idag också. Tommy har levt på kokt fisk och potatismos utan salt i några dagar nu, så han tyckte att det var gott med något som smakade lite mer! Jag har haft lite svårt att hitta något att äta under sjukhustiden - jag har inte varit sugen på någonting egentligen. Och alldeles för mycket kaffe har det blivit - ett sätt att hålla sig igång och mota bort den värsta tröttheten. Men ikväll blev det räkor med chilipaste - en av mina favoriter!

Och sedan blev det en tidig kväll! I morgon får jag ta tag i lite praktiska göromål. Tommy? Han ska ta det väldigt lugnt i morgon också........

torsdag 29 januari 2015

Utsläppta!


Som vanligt kom tjejerna vid sextiden på morgonen. "No fever!" Och allt annat som de kollar, som blodtryck och syresättning, var också bra! De sken som solar - och det gjorde vi också! Nu var det bara att vänta på läkaren och hennes bedömning. Som tur var behövde vi inte vänta så länge, för hon kom redan vid halv niotiden idag. Och hon strålade också. Allt är OK, så vi kan åka hem! 


Men det blir nog inte förrän på eftermiddagen. Först måste allt vara klart med försäkringen, och det kan ta tid. Men så lång tid tog det faktiskt inte - redan innan elva var allt klart. Och droppet kunde äntligen kopplas bort! Jag undrar just hur många liter dropp som har passerat Tommys kropp under de här dygnen? I alla fall har de gjort nytta!


Så - efter tre dygn kunde vi lämna rum 344 (och min "säng" de tre senaste nätterna - galonsoffa med en kudde och två saronger) och gå ut i den varma thailändska solen (efter att ha skrivit på en del papper förstås.....)


Nu är Tommy "sjukskriven" de närmaste 5 dygnen och ska ta det lugnt. Och en hel kasse med mediciner fick han med sig! 

Vi är ganska utmattade båda två efter den här pärsen, så efter ett par mackor och lite frukt slocknade vi och sov i två timmar. Vi orkade inte ens duscha - det fick vi ta när vi vaknade till så småningom. Och sedan middag! Hungriga var vi - det har ingen av oss varit på några dagar nu, så det var väldigt, väldigt gott med mat! Och sedan var det dags att sova på riktigt!

Nu kan väl allt bara bli bättre?


tisdag 27 januari 2015

Kvar......


Avdelning 3B, rum 344 - det är vi, det! Eller Tommy då - jag är bara sällskap och tolk.......


Vid 9-tiden kom den fantastiskt trevliga läkaren, som verkligen bemödar sig om att berätta i detalj hur behandlingen går till, vilka mediciner Tommy får och varför, som tåligt väntar medan jag översätter för Tommy vad hon säger, och som slutar med att undra om vi har några frågor. Och det brukar vi ha, för hon verkar aldrig stressad och på språng utan tar sig tid att svara på alla undringar vi har. Idag hade vi hoppats att få lämna sjukhuset, men så blev det inte. Febern gjorde ett litet skutt uppåt igår kväll och magen är bättre men lite krånglig fortfarande, så hon bedömde att det var bäst att vi stannade kvar en natt till. Så får vi se i morgon.....  Så här glad blev Tommy då!
Men visst - hon har alldeles rätt, läkaren, när hon säger att det är bättre att stanna en natt till än att åka hem och sedan kanske behöva åka in på kvällen igen......
Jag lämnade Tommy i den snälla personalens vård och åkte hem för att se till huset och städa lite. Och lämna in tvätt. Och kolla så att vattnet fortfarande fungerade. Det gjorde det, tack och lov! En dusch och lite mat - sedan var jag redo att åka tillbaka till sjukhuset igen!


Men någon taxi fick jag inte tag i! Till slut fick jag bita i det sura äpplet och ta en tuk-tuk. Det är en bit att åka från Kata center till sjukhuset. När man åker tuk-tuk känns vägen väldigt lång, särskilt när det är eftermiddagsrusning........


Men hon körde bra, tjejen! Och fram kom jag. Fast oj vad mycket avgaser man får i sig! Och varmt är det, och frisyr är det väl tur att jag inte har. Nej - tuk-tuk ska man bara åka korta sträckor om man nu absolut måste åka dem alls....


Här, vid sidan av sjukhuset, ligger en stor parkeringsplats, och här kommer och går personalen hela dygnet, på och av sina skift. Här joggas det runt parkeringsplatsen, varv efter varv, varje morgon. Ja, inte jag då, utan ett gäng som tydligen tycker att det är en bra joggingslinga. Allt det här vet jag eftersom jag har suttit på en stenkant här nere i två morgnar och kvällar nu, med en kopp dyrt kaffe, inköpt i sjukhusets kafé. Nåt kul ska man väl ha här.......


På väg in igen...... Strax innan sidoingången finns alla olika sorters bankomater representerade tror jag. Den sjunde bankomaten fick jag inte med på bild!


När jag kom tillbaka blev Tommy väldigt mycket gladare! Såklart - det är inte varje dag man får Aftonbladet i pappersupplaga, inköpt i Kata center för 160 baht! Dessutom blir han bättre och piggare hela tiden!
Nu är det snart dags att sova lite - man får passa på när man kan, för var fjärde timma kommer de, tjejerna, och mäter allt som ska mätas - temp, blodtryck, syrgas och så vidare. Och så är det någon medicin som ska tas en viss tid. Och så ska droppet bytas. Och så tjuter droppet, och då får man ringa så de kommer in och stänger av larmet. Här är det fullt ös! Omhändertagen blir han, Tommy, den saken är klar! Det svärmar en massa tjejer omkring honom hela tiden....

Så får vi se vad hon säger i morgon då, läkaren........


måndag 26 januari 2015

Hemska dygn!


Lite bloggtystnad blev det. Det har sin förklaring - jag har haft fullt upp! I lördags morse började Tommy få feber. Ett par timmar senare försvann vattnet i huset. Jag kollade allt som gick att kolla med hjälp av sms och mail från Mats, men ingenting såg ut att vara fel, och alla kranar på utsidan stod som de skulle stå. Varken han eller vi förstod vad som hade hänt. Under tiden steg Tommys feber mer och mer, så det blev febernedsättande var fjärde timma till att börja med. Samt massor av vätska och sömn! Redan på kvällen började jag fundera på sjukhuset, men natten blev ganska lugn och på morgonen mådde han lite bättre. så då gick han ut ock lirkade lite med en kran, och vips - så hade vi vatten igen! Men sedan exploderade hans mage, och febern började stiga igen, alldeles för mycket för att vänta en enda timma till. Så jag hämtade en taxi från gatan (vilket inte var det lättaste - alla taxibilar verkade ha tagit ledigt denna söndag) och vi åkte till sjukhuset.


Jag trodde nog att han skulle bli inlagd, och mycket riktigt! En massa prover togs, antibiotika, dropp och syrgas sattes in, SOS International kontaktades och till slut blev det lite lugn och ro. Läkaren var redan när vi kom in ganska övertygad om att det handlade om matförgiftning, men proverna skulle inte vara klara förrän idag, måndag.


Tur i alla fall att man har en ganska trevlig utsikt från sjukrummet, och en TV med många kanaler!


Och solnedgången är rätt vacker här också! Inte sov vi så bra på natten förstås, någon av oss. En galonsoffa är rätt obekväm. Och klibbigt varm. Det var min sovplats, det. Tommy fick i alla fall en skön säng och det var ju huvudsaken!


På middagen idag kom läkaren och berättade om provsvaren. Mycket riktigt - en allvarlig infektion i magen - en elak matförgiftning! Men det är ingen fara sade hon lugnande - det är fullt behandlingsbart. Men att åka hem idag var det inte tal om - först måste Tommy vara feberfri en viss tid, och magen måste ha lugnat ner sig. Kanske i morgon - vi får väl se...... Dessutom får han räkna med att det tar någon vecka innan han är helt återställd. Jaha - vilken himla tur att vi inte åt samma dåliga mat båda två! Då hade vi haft stora problem nu. Vad det är han har fått i sig är vi inte säkra på, men vi har våra misstankar.......


Dagens ljuspunkt, förutom att Tommy redan är ganska mycket bättre, var att jag fick hämta min Mac som har varit inlagd hos datordoktorn i några dagar. Och nu funkar den! Enligt Macexperten hemma hade det inte hänt att den blivit reparerad i Sverige, för det var ett allvarligt fel. Jag hade fått köpa en ny.......Tur att jag var i Thailand då! 

Nu är det tidig kväll här hos oss, och vi förbereder oss för ytterligare en natt på sjukhuset. Och nu är vi väldigt trötta, båda två. Vi får väl se vad doktorn säger i morgon.......

lördag 24 januari 2015

Donuts, donuts........

 
Stackars Oskar! Han glömde sina favoritskor på restaurangen, de fina rosa som han har ärvt efter storasyster! Och nu är han på väg hem! Nåja - vi fick tillbaka dem, överlämnade i en plastpåse ute på gatan av restaurangägarinnan, så vi får väl ta med dem till Sverige.......

 
"Donutsmannen" - han har vandrat Kata beach fram och tillbaka i 33 år! Undrar hur många mil det blir....... Han brukar alltid ta en vilopaus när han kommer till södra ändan, och det gjorde han idag också, så vi fick en liten pratstund, och han fick en svensk snus! Mycket uppskattat! Vi undrade hur affärerna går - de går strålande tyckte han! "People like my donuts!"

 
Ikväll är det fireshow på stranden. Men vi hoppar nog över........

 
En lätt och sen lunch på Kata Mama - med apelsinjuice till motorbikeföraren!

 
Idag kom vi sent till stranden - förmiddagen bara försvann! Men vi fick i alla fall fixat alla räkningar, även om Tommys dator krånglade lite på morgonen, så nu kan vi ta det lugnt en månad..........
Klockan hann bli ganska mycket innan vi hade lust att lämna stranden. Tommy är på väg tillbaka efter sista doppet för dagen.

 
På väg hem hoppade jag av för att fylla på mitt telefonkort på 7/11. Dessutom fick jag äntligen tummarna loss och köpte mig en ny bikini - den jag har, inköpt för dyra pengar innan förra årets resa, börjar se lite urblekt ut...........

 
I kväll blev det hamburgare på Little Star! På gatan utanför var det lugnt och stilla. En och annan försäljare med moppe och sidokärra, som den här till exempel. Hon sålde blommor.........
Vi gick hem och pratade med nära och kära i telefon.......

fredag 23 januari 2015

Inlagd - fast inte jag

 
utan min Mac! Äntligen en Macreparatör inom räckhåll! En 500-bahts taxiresa till Big C, och efter mycket letande fick vi hjälp att hitta en expert - i och för sig inte den jag hade fått tips om tror jag, men den här killen verkade veta vad han gjorde. Vilken lycka när jag fick se mitt skrivbord igen efter 6 veckor! Men - den måste öppnas och fixas inuti, så om tre dagar får jag besked...........Så nu är Macen inlagd och ska få den vård den behöver!

 
Big C är enormt! Vi gick runt ett tag, handlade lite mat och ett par t-shirts till Tommy

 
och så investerade vi i en fläkt! Så nu har vi fläkt på balkongen!

 
Framåt kvällen ringde Jocke. De hade fått en bonusdag! De trodde att de skulle åka hem idag, men det var inte förrän i morgon visade det sig när de tog en extratitt på biljetterna. Så efter en dag på Kata Beach ville de gärna äta sin sista middag på "vår" restaurang. Såklart vi följde med!
 
En trött liten Oskar hade inte så stor matlust - han ville hellre åka tuk-tuk - för sista gången den här resan.

 
Wilma var inte så pigg, hon heller. Sol och bad tar på krafterna.......Men hon var lycklig att hon hade fått en nästan precis likadan klänning som mamma!

 
Kul att vi fick en extra kväll tillsammans! Hej då, och ha en bra hemresa! Vi ses i Sverige............