måndag 28 februari 2011

Hemmadag!


Vår Leelawadee i trädgården blommar nu med tre fantastiska blommor! Och det kommer mera! Jag kollar den varje dag.........Och fantastiskt doftar den också!



Ibland är det skönt att stanna i byn och bara strosa runt och göra vad som faller en in. Monica kände att kroppen behövde en omgång efter flera dagars strandläge, så för hennes del blev det en massagetimme på Raya. Hon kom tillbaka med tindrande ögon och avslappnad kropp! Själv tog jag en tur till apoteket - eller ett av alla apoteken rättare sagt - för att inhandla smärtstillande salva och tigerbalsamplåster. Jag vaknade 3.30 efter 3 timmars sömn och kunde nästan inte ta mig ur sängen - Nackskott! Heter det inte, nä, utan nackspärr. Fast det känns som ryggskott fast i nacken....... Salvan gjorde verkan, och lunch på Kallots stod på programmet.


Jag längtade efter kycklingkebab - så gott! Och en iskaffe på det! Den nya servitrisen fick en grundlig lektion av ägarinnan i hur man tillverkar Kallots iskaffe, välkänt för alla gäster på Malee Garden. Och ser man på - hon lyckades få till det perfekt!



Hemma efter lunch tog Monica en liten siesta i hängmattan medan jag kollade om det hade växt mycket i trädgården de senaste 2 timmarna,



.........medan Ann städade och fixade och lämnade drakfrukt i kylen åt oss! 



Efter en lugn eftermiddag hemma, Monica vid datorn och jag i sängen i ett försök att ta igen lite förlorad nattsömn, blev vi inbjudna till grannen Yvonnes trädgård på ett kallt glas vitt. Där satt vi både länge och väl! Så småningom tog vi oss i alla fall iväg till Banana Corner - middagsdags. Vi var på väg dit redan igår, men Stenbordet ligger på vägen, så det är lätt att halka in där istället. Men idag var Stenbordet stängt, så vi lyckades ta oss ända fram till Banana Corner, som verkligen är en jättemysig restaurang!



Och god mat hade de!


Förra gången jag var där - i maj - var det också gott, fast jag fick in något helt annat än det jag beställt.....


Och roligt hade vi också! Det blev många härliga skratt under kvällen, som blev rätt sen..........Och framtidsplaner gjorde vi upp, där under träden på Banana Corner, välsprayade med myggspray!
Och nackspärren är mycket bättre! Och i morgon är det another day in Paradise.......

söndag 27 februari 2011

Hemliga stranden!


Äntligen skulle vi få se den omtalade Hemliga stranden! Ging hämtade oss på förmiddagen och tog oss dit. Kärlek vid första ögonkastet kan man väl kalla det!



En liten mysig strand med en massa stora träd längst bak som gav en välsignad skugga. Det passade oss perfekt! Det fläktade dessutom ganska bra, så man kunde till och med vara i solen utan att få värmeslag. Men försiktig får man vara - det är lätt att bränna sig trots att vi nu är ganska bruna efter 16 dagar i paradiset!
En vackrare utsikt än den här får man leta efter.........



Fantastiskt lugnt och stilla!



Utsikt rakt upp! Jag insåg att jag levde lite farligt - kokosnötter är rätt hårda, särskilt om de faller från så här hög höjd.




Ett par små stånd fanns på stranden där man kunde köpa dricka och lite mat om man blev hungrig (och det blev vi så småningom - stekt ris med kyckling..........) eller varför inte slå till på en tunn färgglad sarong (fast det gjorde vi inte - den här gången i alla fall)?



Vid strandens ena ända - vackra stenformationer.....



Vågor - härligt att bada i! Och vattentemperaturen är som den brukar vara, dvs ljummen. Bottnen var stenig här och där, men det var högvatten, så det blev snabbt djupt. No problem alltså!



Underhållning saknades inte heller! Hela dagen skeppades turistande koreaner fram och tillbaka i supersnabba speedboats och vandrade över stranden i karavaner iförda flytvästar och badlakan. De forslades sedan vidare med songthaew till okänt mål och blev borta en stund innan de kom vandrande tillbaka över stranden igen. De såg ganska trötta ut, både när de kom och när de åkte. Jag tror att de måste försöka hinna med så mycket som möjligt på en dag - men oj vad det såg jobbigt ut!



Och är man liten och har små korta ben så är det inte så lätt att hänga med i de vuxnas tempo!




Här tillbringade vi fyra härliga timmar! De medhavda böckerna blev inte ens uppackade - vem kan koncentrera sig på att läsa här? Ging  hämtade oss på eftermiddagen och körde oss tillbaka hem igen, med kamerorna fulla av bilder! Jag har väldigt svårt att rensa ut de som inte blev så bra, för de blev ju lite bra i alla fall.......

Dagen gick snabbt mot kväll och avslutades på Stenbordet, med Tempura, Tamarindräkor och Heineken med is, i sällskap med Britt-Marie. I morgon tänkte vi åka till Ao Sane, men bestämde oss istället för att stanna på hemmaplan en dag och bara njuta. Och Monica tycker att hon behöver lite massage och skönhetsbehandling. Så nu ska hon bli vackrare än hon redan är!

Dagarna går så fort! Knappt har dagen börjat förrän den går mot sitt slut. Kan ingen trycka på pausknappen?

lördag 26 februari 2011

Morgon - middag - kväll!


Ännu en lång, skön morgon i ensamhet medan sänggrannen sussar sött! Friden är total! Jag passade på att gå ut och plåta växt- och djurlivet i vår trädgård - det här är en riktig skönhet! Som vanligt vet jag inte vad den heter, men fantastiskt vacker är den i alla fall. Tänk att kunna få odla alla spännande och vackra blommor och växter som finns här - det skulle jag gilla, jag som nog har en liten trädgårdsmästare i mig......Dessutom verkar allt som växer här vara rätt tacksamma för väldigt lite skötsel. Lite vatten ibland, och några vänliga ord då och då............



Fiskarna i trädgårdsdammen verkar däremot aldrig bli nöjda, ständigt hungriga som de tycks vara. De gula simmar ganska sävligt runt, runt och fram och tillbaka, men det svarta lilla monstret - han är ju inte klok! När jag skulle ta kort på fiskarna hoppade han rätt upp, skvätte ner både mig och kameran och höll på att landa utanför dammen! Han lever farligt vill jag lova! 



Vackert eller..........?



Ging hämtade upp oss strax innan 11 och körde oss till Nai Harn Beach - fantastiskt vacker strand! Vi har några stränder att besöka de närmaste dagarna...........Nai Harn är stor, och det var mycket folk, fast inte så mycket som i Kata. Här var det i alla fall luft mellan solstolarna så man tog sig fram! 



Varmt var det idag också, och såhär mitt på dagen står solen rakt upp! Se bara på den lille killens skugga - eller snarare brist på skugga..........
Ja, det där med skugga - det är vi båda beroende av. Att ligga som en plattfisk mitt i solen och kippa efter andan är inte vår förtjusning. Och på Nai Harn är det väldigt svårt att hitta någon skugga, så det bli mycket bad för att i alla fall få lite svalka. 
Många damer iförda 1/2 bikini såg vi här - det är förbjudet i lag i Thailand, men det tycks inte bekymra dem. Turistpolisen kanske skulle göra en raid på stränderna och bötfälla alla toplessdamer - det skulle bli ett bra tillskott till statskassan! Det känns ganska respektlöst i alla fall tycker jag............



Hemma igen på eftermiddagen tillbringade vi en stund på vår uteplats - med den välsignade fläkten! Riktigt skönt var det där! 



Ann hade städat vår lägenhet och satt in färsk, skivad ananas i kylen - vilket lyxliv vi lever! Och trädgården fick sitt - vatten ur slangen!



På balkongen hade Ann hängt upp nya orkidéer i orkidéfönstret - en fröjd för ögat! Orkidéfönstret (som inte är något fönster!) är bara en av de många fina detaljerna på Malee Garden!
När solen började gå ner bjöd vi in grannen Yvonne på ett glas vin på vår balkong. Där satt vi och pratade och hade det skönt tills det var helt mörkt. Och det var dags att fatta dagens stora beslut: Var ska vi äta ikväll? Yvonne föreslog grillbuffé på Mamas and Papas -



- så fick det bli! Mätta och nöjda blev vi - det syns väl?

I morgon är det Hemliga Stranden-dags! Där har jag aldrig varit, så jag har höga förväntningar efter allt jag har hört! Undrar just om den slår Ao Sane, som är min favoritstrand så långt? Rapport följer.............

fredag 25 februari 2011

Här igen - 8 månader senare!


Innan 6 var jag vaken idag, trots en sen kväll! (Äntligen fungerande internet UTAN problem och utan att behöva betala en förmögenhet - här är det gratis. Vi hade en del att ta igen på internet, nu när vi inte behövde stressa och vara oroliga för att minuterna skulle ticka bort innan blogginläggen var klara till exempel. Tänk - jag kan t.o.m. svara på kommentarer jag får - fantastiskt!) Tänk att sitta på balkongen på Malee Garden och se det ljusna och höra hur byn vaknar - det är helt ljuvligt! Jag säger det igen - att sova här är slöseri med värdefull tid...............
När Monica vaknade framåt 9-tiden åt vi en lång och god frukost med mycket kaffe och Anns goda melon. Ost har vi ju fortfarande gott om - den räcker kanske vår tid ut.....Planera dagen? Det gör vi ofta - vi fattar en massa beslut om vad vi ska göra och sedan slutar det oftast med att vi river upp de besluten och fattar nya! Det kallar jag att vara flexibel och anpassa sig till nya situationer! 
Monica hade i alla fall ett bestämt önskemål - bada! Men beachen lockade inte, för lite trötta var vi allt och ville helst hålla oss hemmavid, så det fick bli grannens pool. Och det var väl sådär - det var för varmt i vattnet!




German Bakery och färskt och jättegott bröd stod på agendan. Det genomförde vi! Lunch åt vi på grannrestaurangen med Britt-Marie och nya grannen Yvonne, som kom i morse - jetlagvarning där! (Hon var här för tre veckor sedan och är redan tillbaka - det gillar jag! Nu är vi bara "återkommande gäster" på Malee Garden!) Pad Thai på grannrestaurangen är en riktig hit!
Jag var tvungen att ta en tur in på tvärgatan vid Kallots för att visa Monica husen (till uthyrning!) som jag förälskade mig i när jag var här sist!



Och de var lika fina som jag mindes! Monica blev eld och lågor - hon hade inga problem med att tänka sig att komma hit och hälsa på och bo i ett av de här om jag nu så småningom skulle hamna här! Det är fantastiska små hus med uteplats på båda sidor, överdådig blomsterprakt överallt, och t.o.m. en liten pool vid ett av husen! Vi undrade förstås hur de såg ut på insidan.......... Och där fick vi oväntad hjälp! En man som visade sig vara dansk, pensionär och bosatt här sedan 7 år kom fram och erbjöd oss att titta in! Vi var inte nödbedda..........3 rum (vardagsrum och 2 sovrum), inte stora men fullt tillräckliga, kök, badrum och t.o.m. en tvättmaskin! Hur bra som helst! Och hyran - kan nog bli överkomlig trodde han, som förstås hade en väldigt bra hyra eftersom han bodde året runt!


Mysigt litet vardagsrum med mycket ljusinsläpp - fönster åt två håll - härligt!



Vi fortsatte upptäckarpromenaden på småvägar och hittade bananträd. Bananerna var inte mogna, men de kanske hinner bli innan det är dags att åka hem.........Jag skulle gilla att kunna plocka bananer direkt från trädet!



Det blev bra varmt, trots att dagen var mulen, så vi drog oss hemåt så småningom. Ann (som städar och pysslar om det mesta här - en riktig pärla!) dök upp för att släppa in AC-reparatören. Hon såg alldeles chockad ut först när hon fick se mig - men oj vilket glatt återseende det blev!
Och hur fort kan en dag gå egentligen innan den är nästan slut? Solen började sjunka - hastigt som den gör här, och jag älskar solnedgångsvyn från vår balkong med elstolpen och bambun i förgrunden!


Och efter ett par minuter - nästan mörkt!
Vi hade planer på att gå och äta på Banana Corner, men nu fick vi riva upp ett beslut igen och fatta ett nytt! Ibland får man inse att kroppen är tröttare än vad man vill att den ska vara - så kan det bli med en jobbig båtresa och en del timmars sömnbrist.....



Men bananer blev det i alla fall - närmare bestämt Banana Pancakes, 25 baht styck, att avnjutas på balkongen. Det fick räcka som middag idag. De är SÅ goda, och att se dem tillverkas är ett skådespel! 
Sedan tog orken slut, och det blev en tidig kväll! I morgon är det beachtime - Monica vill se Nai Harn igen, så vi börjar där..........Och detta beslutet får stå fast, för taxin är redan beställd............

torsdag 24 februari 2011

Hem till byn...........


Resdag! Jag som alltid har resfeber var vaken väldigt tidigt. Men Monica var inte långt efter.........Så vi hade gott om tid för frukost och packning innan båten skulle avgå 13.00. Idag väntar Malee Garden! Vi hann till och med ta ett parti Yatzy i restaurangen. "And the winner is......"



Och har man sett! Det var inte bara vi som skulle till båten idag - vi skulle plocka upp fler på vägen in mot Saladan! Och var, om inte på Best House! Så fick jag i alla fall se mitt "gamla ställe" igen, knäppa några (dåliga) bilder genom bilfönstret och bli riktigt varm om hjärtat! Jag har så mycket fina minnen från när jag bodde där! Jag fick till och med en skymt av hotellvärdinnan - synd att det inte fanns tid att prata lite. Men båten väntar inte......




På piren i Saladan var det sedvanligt kaos. Mängder av folk som kom, och mängder av folk som skulle åka från Lanta. Kö? Rätt båt? Jodå - båten längst ut - som vanligt! Till Monica: "Jag banar vägen - du hänger på och tar bilder!" Så, med våra stora resväskor och ryggsäckar krånglade vi oss fram över båt efter båt, med en hjälpande hand från en och annan besättningsman. Till slut kunde vi - med en lättnadens suck - ställa ifrån oss bagaget och sjunka ner på första bästa lediga sittplats. Och där blev vi kvar den timma det tog från Lanta till Phi-Phi.




Hej då, Lanta - vi ses igen! Vi har haft 10 underbara dagar här!



Phi Phi - något sena kan man lugnt påstå. Men det är c:a-tider, så båten till Phuket väntade in oss. Det är konstigt att det alltid ser så kaotiskt ut när man ska resa någonstans, men att det visar sig vara ett fullständigt välorganiserat kaos trots allt. Med små klisterlappar någonstans - på bröstet eller armen eller varsomhelst - blir man alltid ivägföst till rätt båt av alla de som ligger förtöjda i långa rader. Jag tycker att det är lika fascinerande varje gång! Så visst hamnade vi på båten till Phuket! Det hade också ungefär 600 japaner gjort. De hade tydligen gjort en dagsutflykt till Phi Phi och skulle nu forslas tillbaka till sina hotell för att nästa dag ge sig ut på en ny utflykt: Det gäller att se så mycket som möjligt på sin semester..........Av de 600 sov 550 sig igenom hela resan tillbaka till Phuket! Stackare - vad de verkar ha det stressigt! Nu känner jag mig återigen väldigt priviligierad som har möjlighet att ta det lugnt och njuta......



"Hope to see your smile again" står det på skylten som man ser när man lägger till i Rassada Harbour!
Ging väntade på oss någonstans inne i folkmassan. Vi hittade varann ganska snabbt ändå - ett kärt återseende! Här levererades vårt bagage till kajen - tack för det - vi orkar inte bära mer nu - och sedan tog Ging oss, sakta men säkert, genom rusningstrafiken och "hem till byn" och Malee Garden! Framme! Och efter en välbehövlig och -som vanligt - underbar middag med Britt-Marie på Stenbordet blev vi sittande på balkongen till sent! Vi var egentligen helt slut, men det verkade vara slöseri med tid att gå och lägga sig. Fast i morgon är det en ny dag förstås...........

onsdag 23 februari 2011

Long Beach - en lång beach!


Utrustad med sarong, kamera och vatten gav jag mig iväg på strandpromenad på tidiga förmiddagen. Monica stannade kvar i palmernas skugga. Vi bor nästan allra längst söderut på Long Beach, och jag hade som mål att vandra till norra änden för att hälsa på på Best House, där jag bodde ganska länge för 4 år sedan. Best House är ett väldigt trevligt guesthouse som jag rekommenderar till alla som kan tänka sig att vara utan AC på rummet - där finns bara fläkt! Hade det inte varit för det, så hade det nog blivit vårt ställe här på Lanta.



Ingången till Best House - här stod mina sandaler i 5 veckor!




På väg norrut passerade jag några "finare" resorter, som den här, med solstolar och parasoller på stranden. 



Det såg inte ut att vara så långt till norra änden, men jag gick och jag gick och det blev varmare och varmare. En himla tur att man kan ta sig ett bad då och då, när solen bränner för mycket på ryggen. Och en himla tur att man har vatten med sig........
Här är inte precis överbefolkat - skönt! Man möter en och annan vandrare, blir förbisprungen av en och annan joggare, och träffar en och annan hund som jagar runt och leker på stranden. En av dem ville gärna låna min sarong ...........



Kontraster! Det finns inte bara fina resorter - här låg "Backpacker" - ett litet hostel.....



Trots alla resorts, bungalowbyar och backpackerställen finns det fortfarande långa sträckor med orörd natur - det gladde mig att de inte har byggt precis överallt!



Nu måste jag väl vara framme snart! Men det var jag inte alls - det var LÅNG väg kvar, insåg jag. Så för mitt eget bästa fick jag vända och gå hemåt igen. Sandslottet som jag passerat på väg norrut  höll på att utplånas - högvattnet var på väg in..........



Och framåt solnedgången, sista kvällen på Lanta, drog sig vattnet tillbaka igen och blev till en liten bäck utanför vår strand.


Vi kommer att sakna de ljumma, fantastiska kvällarna på stranden vid solnedgångstid!




Så - Goodbye Lanta och Good Days - vi ses kanske igen..........

I morgon är det dags för nya vyer och nya upplevelser - då drar vi vidare - till Malee Garden!

Monicas upplevelser av sista dagen: HÄR