måndag 29 februari 2016

Undrar just......



.....om det är någon som är intresserad av att läsa om att jag har städat, tvättat, handlat och lagat mat idag? Skulle inte tro det. Men så är det i alla fall. De dagarna kommer också, då och då. Idag var det en sådan dag när det var lika bra att ta hand om allt hushållsarbete på en gång, så är det avklarat för ett tag framöver......

Jordgubbarna är gigantiska här! Jag äter jordgubbar med vispgrädde till frukost för tredje dagen i rad. Det gör inte ont.........


Varför ser mina pelargoner därhemma aldrig ut så här?


Nu kommer det nya blommor här för varje dag. Vad här de heter vet jag inte, men de liknar prästkragar, fast de är solgula! De har just börjat slå ut, men tittar man närmare så har de miljoner knoppar. Innan det är dags att åka hem har kanske de flesta slagit ut!

I morgon tänker jag göra absolut ingenting - hela dagen! Har jag tur - och det har jag nog - så blir det strålande sol. Har jag ännu mer tur så blir det vindstilla också.........




söndag 28 februari 2016

Liopetri River


står det på bussen. Bra - det är dit vi ska idag! Vi var där för en och en halv månad sedan med Birgit, och förälskade oss i stället. Gott att det går att åka lokalbuss dit - för att inte tala om att det dessutom är väldigt trevligt att åka lokalbuss! Färden gick förstås igenom Agia Napa - nu har vi passerat där några gånger! Och det var ännu stillsammare än häromdagen - vi såg bara några få turister. Fast det är ju söndag förstås - det var rätt lugnt i Paralimni också såg vi när vi vandrade till centrum på morgonen.


Framme! Och det var bara vi som åkte hit - alla andra passagerare gick av längs vägen någonstans. Vi var här vid 11.30 - 45 minuter tog resan från Paralimni. 
Här var lugnt och stilla. En del fiskebåtar hade kommit in med dagens fångst, och fler kom in medan vi stod och tittade.


Nu hade vi några timmar på oss innan vi skulle ta bussen tillbaka hem, så vi kunde vandra omkring i lugn och ro.


Fiskare.........


Babordsfyren. 


Vädret var underbart - solsken och nästan ingen vind. De där tröjorna kunde vi ha lämnat hemma.........


Vi gick hela vägen inåt för att ta oss upp och se hela fiskehamnen från andra sidan. Men vi tittade på lite olika saker. Tommy studerade båtarna i detalj. Jag försökte komma underfund med vad de hette (förutom att beundra dem förstås!). Det gäller att träna upp grekiskan! Den här stannade jag vid och försökte tyda namnet. Om jag har rätt, så heter den Agios Dimitrios. Den som kan läsa grekiska får väl rätta mig om jag har fel! Om jag har rätt så är jag ganska stolt över mig själv!




Någon gång, för rätt längesedan, har några bott i det här huset......


Till slut (det är rätt långt) kom jag till den innersta viken och över till andra sidan hamnen. Vid det laget hade Tommy kommit ikapp mig.


Vi letade oss upp på höjden


och såg ut över havet!


Rätt högt upp över hamnen var vi........




Innan det var dags att ta bussen hem tänkte vi ta en öl i restaurangen. Det gjorde vi också. Men att sitta ute vid kanten och titta på båtar som kom och gick - det kunde vi glömma! Vi fick ett pyttebord på insidan.....Jag tror att lokalbefolkningen gärna åker hit fina söndagar som den här för att äta och beundra utsikten, för det var alldeles fullt i hela restaurangen! Fast nästan inga turister, utom vi då! Om vi åker hit igen, och det är väldigt troligt, så undviker vi söndag........


Busshållplatsen.........


Det var bara vi som skulle åka buss. Alla andra hade bil, så vi hade bussen för oss själva. Och den trevlige busschauffören körde som en fullfjädrad biltjuv tillbaka och struntade i att vägen genom Agia Thekla var avspärrad för trafik och han egentligen behövde köra på motorvägen förbi där. Han tog cykelbanan genom Agia Thekla i stället! Det var aaaningen smalt förstås, men det gick bra.......


Resan tillbaka till Paralimni gick lite snabbare - tack vare cykelbanan?
När vi kom fram till centrum satte vi oss på Senso och åt en ostburgare för att stärka oss inför promenaden hem. Och vi hittade påskliljor på vägen!


Så var det bara den långa nerförsbacken kvar, och åkern, och lite mer nedförsbacke. Sedan var vi nästan hemma......

Sen eftermiddag. Det är bara någon timma kvar innan solen går ner och det blir beckmörkt. Himmel och hav smälter samman i blågrått dis.......



lördag 27 februari 2016

Lördag, vardag och längtan


Så var det lördag - igen! Tiden rusar........ När man hör hur det är hemma, och när man tittar på hur många grader det är i Gustavsfors och Rörö varje morgon - ja, då är man rätt lycklig över att vara här!  Nu går solen upp allt tidigare, och ner senare, så nu är dagen nästan 12 timmar lång. Det är skönt!
Men idag blåste det ordentligt, så vi fick gå ut och sätta oss på baksidan huset. Där var det desto varmare! 
Idag hade vi inget på schemat alls. Det är som vilken dag som helst. Så blir det när man stannar länge - det blir vardag. Och det händer ganska fort faktiskt. Det är skönt! Så idag var det en riktig vardagslördag. Vi behövde förstås handla lite (och ja - dramaten är fortfarande hel!), men annars var det lugnt. Fast på bilverkstan jobbade de fortfarande på lördag eftermiddag. Där går vi förbi nästan varje dag. De hejar glatt......


Det börjar visst bli vår här! Idag var grannarna intill, både uppe och nere, här och tittade till sina lägenheter, städade sina altaner , klippte lite växter och vädrade. Sedan försvann de igen...... Men det börjar komma mer och mer folk nu, både i vårt område och omkring. Vi tycker att det är sommar - i alla fall försommar - men grannarna ser det nog som tidig vår tror jag!


Med två och en halv vecka kvar i vårt vinterparadis börjar jag längta. Efter mina barnbarn. Efter Isabelle, som trivs bra så på sitt jobb! 


Efter Zion och Leo.


Leo, som ska fylla 12 i år - nästa år är han tonåring!


Zion, som snart blir tre! Jag har svårt att fatta hur fort tiden går........

Det är nog enda nackdelen med att resa och stanna borta över vintern - man längtar efter dem.......

Tack Isabelle och Annelie för lånet av bilderna! Jag frågade inte ens - men jag vet ju att jag får låna dem!

fredag 26 februari 2016

Att åka lokalbuss


är riktigt kul! Det bestämde vi oss för att göra idag!


Några tidtabeller finns inte här - det är alldeles onödigt! Bussen kommer väl när den kommer. Det enda vi visste var att det är sådär en halvtimma mellan bussarna. Eller 20 minuter. Eller 40 ibland. Men vem har bråttom? Solen skiner, och vi har ingen tid att passa.......


Det tog väl en halvtimma innan bussen kom. Och sedan blev det riktig sightseeing! Vi snirklade oss genom Protaras, fortsatte vidare genom naturreservatet upp till Cape Greco för att så småningom komma ut på "stora" vägen till Agia Napa


där vi hoppade av vid klostret. Det skulle vi väl egentligen ha gått och tittat på, men idag var vi mer intresserade av att se hamnen. Vi har ju varit här en gång tidigare, men det var en snabbis - nu skulle vi vandra i lugn och ro!


I Agia Napa var det lugnt och stilla. Väldigt lugnt och stilla. Byn samlar sig nog för den stora invasionen i april - maj. Nästan allt var stängt, förutom enstaka restauranger och supermarkets, som den här t.ex., som faktiskt var öppen. Vi gick inte in, fast jag var lite frestad - Ahlgrens bilar! Och Gevalia! Agia Napa är helt klart ett svenskarnas favoritresmål! Fast efter vad jag har hört om sommaren här så ska jag nog inte åka hit just vid den tiden.......


Nere vid hamnen låg det ett kapell. Fast där gick vi inte in idag........


Vi skulle titta på båtar! Fiskebåtar!


Inte ser de ut som hemma. Och inte fungerar de som hemma heller. Tommy funderar........


Är man en väldigt väldigt liten fiskebåt så kan man väl heta Shark - det låter ju stort och lite farligt i alla fall......


Vy från hamnen mot stranden. Där var ganska folktomt idag.



En man satt på piren och fiskade. Tommy var förstås tvungen att ta en sväng ut där för att se om han fick någon fisk. Det fick han. Pyttefiskar.


Blå himmel och blått hav


och strålande sol! Och blåsigt!

Vi lämnade hamnen för att försöka hitta en mysig uteservering. En öl i lä i solen hade inte varit fel. Vi  misslyckades. Det var stängt - överallt. 


Till slut gav vi upp och letade oss till närmsta busshållplats för att åka hemåt igen. Mitt emot hållplatsen såg vi något som nog var det gamla Agia Napa - som det såg ut innan det blev ett turisteldorado!

Så åkte vi hemåt med lokalbussen, och tid tog det, och riktigt mysigt var det, och nu kan vi hela Protaras både utan och innan tror jag! Det blir snart en ny tur med lokalbuss - ett väldigt kul och lärorikt sätt att resa.......

torsdag 25 februari 2016

Nästan bara njutning


blev det idag. Balkongen. (Fast det här är inte vår balkong. Jag hittade den i närheten och fastnade för fjärilen!) Sol. Frukost. Bok. Mera sol.

Men så småningom tog vi oss samman och gick ut - man behöver ju röra på sig lite ibland. Och kylskåpet hade börjat eka tomt - igen!


Nu har jag längtat efter chili con carne ett tag, så det fick det bli till middag! Persilja måste man ha i förstås...... Här köper man inga små fjuttknippen för femton spänn inte - här får man ett helt stort fång persilja för två kronor! Nu får vi ha persilja i och till allt den närmaste veckan om vi ska äta upp allt det där!


Så har det blivit kväll igen, och den här dagen bara försvann. Nu är det snart dags för kvälls-tv på datorn - sista delen av Kommissarien och havet, och så Farmen, vilket avsnitt i ordningen det nu är! Undrar just hur många tv-serier vi har plöjt på kvällarna under de här månaderna? Och vi som nästan aldrig tittar på några serier hemma.....Men här är det rätt mysigt........

onsdag 24 februari 2016

Blandade känslor


Även när man är söderut hela vintern så ramlar räkningarna in och ska betalas. Hyran, bilförsäkrngen, tv-avgiften - inget av det där slipper man ifrån! Så det tog vi tag i idag.


Det är väldigt tråkigt, men skönt när det är avklarat!

Egentligen hade vi andra planer idag, men det tar vi i morgon. Eller på fredag.......Idag bestämde vi  oss för att gå till byn och kolla runt lite.......


Fröpåsar? Tja - ungefär samma som hemma........
De flesta affärer var stängda - det är onsdag eftermiddag och då stänger man här!


Vi tittade på kyrkorna i centrum i stället. Det här är den äldsta. Hur gammal den är har vi ingen aning om - rätt gammal!





Nästa kyrka är av lite senare modell - 1800-talet någon gång. Det finns inga upplysande skyltar. Men bakom den ligger den allra nyaste kyrkan. När den är byggd vet vi inte heller - inga skyltar! Men jag skulle nog gissa att den kom till på 2000-talet i alla fall.



På en av de vackra bilderna kan vi i alla fall läsa 2003.


Blommor finns det runt alla kyrkorna!


Vi slog oss ner på Senso café och beställde varsin Keo. Popcornen, som serverades tillsammans med ölen, tyckte fåglarna också om.


Nya sorters blommor hittar jag varje dag. Den här har jag aldrig sett förut - den växte på en stor buske som vi gick förbi på vägen hem.


Och dessutom fick jag syn på årets första nyckelpiga! Det dröjer nog ett tag innan vi får se en sådan hemma i Sverige.......

Dagens höjdpunkt var ett låångt telefonsamtal med sonen därhemma! Nu börjar vi sakna nära och kära - det var längesedan vi sågs...........

Idag är det tre veckor kvar till hemresa. Det är blandade känslor vill jag lova............