Rörövandring

Det var väl klart att vi måste ta en promenad ut på Et nu när vi äntligen var hemma igen. Pajen fick också följa med, och det hade han inget emot. Fast sitta på en sten och vila tyckte han nog var ganska onödigt,

särskilt när det fanns så mycket intressant att upptäcka på närmare håll alldeles i närheten! 

Undrar vart vattnet i Ersvan tar vägen? Trots allt regnande ser det riktigt torrt ut.

Näckrosorna har blommat färdigt för i år. Men en enda fanns det kvar i alla fall. En av mina absoluta favoritblommor!

Sensommar......Ljungen har börjat blomma.

Här uppifrån har man utsikt åt alla håll.

På hemvägen träffade vi på en hasselsnok mitt ute på Et. Den såg ut att vilja följa med oss hem, för den ringlade iväg åt samma håll som vi både länge och väl. Pajen struntade högaktningsfullt i den.

Han fick följa med oss hem några timmar i väntan på att den riktiga hundvakten skulle komma framåt kvällen. Han slocknade under bordet och där blev han kvar, timma efter timma. Jag tror att han blev trött av den där promenaden. Det blev vi också..........