söndag 3 maj 2015

Sammetsgröna minnen


Aningen piggare var jag i morse. Men det gick över när jag hade planterat ett tjugotal sättlökar, då fick jag vila en bra stund........ 
Tommy tog itu med slipningar av båtdelar, Om allt går enligt planerna blir det sjösättning i slutet av veckan, och det är en del som ska fixas innan dess. Resten får åtgärdas med båten i sjön, men det är helt OK!


En tur i trädgården orkade jag med efter vilan. Aklejan har kommit långt.......


Potatisen har kommit upp.......


Rabarbern är i det närmaste skördefärdig


och ormbunkarna är på gång!


Det var nog tur att vi följde Fredriks råd förra sommaren och flyttade på myntan! Den tycks sprida sig över hela stenpartiet, men det får den gärna göra!


Mina favoriter tycks trivas i år. Pionerna blev det inte så mycket med förra sommaren, men i år ser de fina ut.


Jag fick ju plantera isär dahliorna som jag, dumt nog, hade satt i samma kruka. Det ser ut att gå väldigt bra. De växer så det knakar. Hur ska detta sluta? Jag vågar inte sätta ut dem ännu - det är fortfarande frostrisk. Kanske man kan toppa dem? Jag får väl googla, eller fråga på "Trädgårdsliv".........


Dagen har varit sådär. Morgon och förmiddag var det alldeles ljuvigt i solen. Sedan blev det molnigt, småregnigt, kallt och trist. Ikväll visade sig solen igen, och allt blev alldeles sammetsgrönt! Jag fick en riktig flashback när jag var ute och tittade:

 För över 50 år sedan, när jag var ungefär 15 år och gick i trean i realskolan var jag bjuden på fest på skolan av min allra första pojkvän. Han var ett år äldre än jag och i mina ögon en erfaren man. Min mamma hade sytt en fin klänning till kvällens fest, figursydd, i grön sammet. Jag var överlycklig - den var så fin! Kvällen var väldigt lyckad i början, men helt plötsligt sprack min fina klänning under ena ärmen (ja, inte i någon söm utan i tyget). Jag blev alldeles förtvivlad! En snäll lärare körde mig hem, och jag grät mig till sömns! Min mamma försökte laga den, men den blev aldrig detsamma igen. Undrar just vart den tog vägen.......

Tänk hur gamla minnen kan dyka upp - den här gången på grund av en speciell färg och en speciell känsla..........



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar