Ja men jag kunde ju inte låta bli! Jag vet att det inte är första advent förrän nästa söndag, men ska vi hinna njuta av adventsstaken så är det dags nu, för rätt snart är det dags att åka till Rörö igen och njuta av adventsstakarna där. Sedan får vi väl se var vi ska tillbringa jul- och nyårshelgen......
I alla fall - den fick komma fram i går kväll, ljusstaken!
Idag var det miniekens tur att få på sig den där ljusslingan med 120 ljus! Tur att vi har stabila stegar - det är inte lätt med en ranglig trappstege som jag använde förra året! Ljusslingan fungerade, och nu väntar jag otåligt på mörkret. Jag behöver ju inte vänta så värst länge faktiskt.......
Efter dekorerandet tog vi en riktigt lång och väldigt skön söndagspromenad. Tur att vi tog med vinterkläder den här gången - det behövs i minusgraderna! Fast vi tyckte nästan att solen värmde lite idag.Typiskt önsketänkande kanske.......
Vi passade på att titta till grannarnas hus och beundra deras jätteek.
Bäcken börjar frysa till i kanterna, men ännu så länge rinner den.....
Grannhus och deras fina tjärn. Där finns det tranor. Ja, inte nu förstås, men på våren!
Undrar vart den stigen leder? Vi utforskade inte det den här dagen
utan vi gick ner till sjön istället. Där blåste det friska vindar.
Tur att det finns en luva på jackan, för min vana trogen hade jag så klart ingen mössa!
Hemma igen ett par timmar senare, rätt nöjda med oss själva, platsen vi bor på och dagens väder!
Lite jobb får man väl göra på utsidan innan skidskytte på TV! Vattnet i tunnan hade frusit, ganska långt ner. Det krävdes yxa för att få ut allt vatten och ställa bort den fina, blommålade tunnan inför vintern.
Och snabbare än jag trodde började solen sjunka och mörkret falla.
Och visst lyste den, minieken, lika fint som förra året!
Visst ser det bebott och mysigt ut.......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar