tisdag 1 juni 2010

Robinson Crusoe och jag

Jag ville tillbaka till Ao Sane innan det var dags att åka hem. Där hade Ulla och jag en fantastisk dag när hon var här. Då åkte vi moppe dit, vilket var ett äventyr i sig. Nu fick det bli bil med Odd, eller rättare sagt Odds kompis (men det gjorde inget, han körde nästan lika bra!) Det är väl inte precis någon riktig bilväg till Ao Sane - moppe passar allt bättre på den vägen upptäckte jag. Men det gick bra - jag kom helskinnad både dit och hem, även om jag knappt vågade andas när vi mötte en annan bil!




På Ao Sane var det helt tomt! Så tomt att det inte ens kom någon och ville ha betalt för min solstol! Det förstås - de som förmodligen bor där och äger restaurangen var där, även om de inte syntes till på väldigt länge!






Det var bara jag och havet! Det var helt fantastiskt! Det enda som hördes var vågorna och fåglarna. Det fläktade skönt och jag vandrade omkring på stranden i solen både länge och väl och bara njöt av friden och tystnaden.




Undrar om det var så här Robinson Crusoe hade det när det var som bäst - innan Fredag dök upp. Jag hade inte ens någon Fredag (eller Måndag, om man ska vara noga!)




Det är sådana här dagar man får plocka fram ur minnet när det är januari, 10 minusgrader, nordanvind och snöyra! Då är det tur att man har en massa bilder - för då är det är inte lätt att minnas hur det känns när det är 30 grader i skuggan, sköna varma vindar och snälla vågor som går att bada i - som dessutom håller badkarstemperatur! Näst intill i alla fall..........




Efter ett par timmar dök det upp några stycken människor i alla fall, men två ensamma timmar på en öde strand var magiskt!
Och restaurangen var öppen! Och där var jag den enda gästen! Stekta nudlar med kyckling.......




Det blev några timmar på stranden idag, fler än det brukar bli. Men jag hade svårt att slita mig därifrån! Klockan hann bli ganska mycket innan jag kom hem till Malee Garden igen. Då var jag ganska slut! Och jag hade lite solfrossa - det blev ovanligt mycket tid i solen idag. Men Robinson Crusoe klagade inte - det gör inte jag heller!

5 kommentarer:

  1. Vilken ljuvlig dag du beskriver. Det är väl fördelen med att åka under lågsäsong, annars har man nog inte den möjligheten att få "äga" en strand alldeles själv...känslan måste ha varit magisk!!
    Kram/Monica

    SvaraRadera
  2. Underbar dag!! Och bilderna säger ju allt! Detta lever du länge på...!

    /syster gittan

    SvaraRadera
  3. Förstår att du haft en underbar dag där. Jag längtar tillbaka.Kan förnimma tysdnaden och lugnet där.Ha en bra resa hem.
    Kram ulla

    SvaraRadera
  4. Låter helt fantastiskt, måste vara underbart att få uppleva detta paradis utan en massa andra badgäster som annars är det vanligaste när man är på semester och vistas på badstranden, detta kan man verkligen kalla avkoppling =)
    Vad jag förstår på Ullas inlägg är det dags för hemresa.Tack för dina trevliga berättelser och att du ville dela med dig av dina upplevelser. Va snäll och ta med dig av värmen till oss, det är så märkligt väder i Sverige just nu
    Bittan

    SvaraRadera
  5. Jag blir sugen på att åka til stranden, då är du begåvad bloggare ;-)

    SvaraRadera