Vatten är det väldigt gott om på Et nu. Stigen är helt översvämmad innan man kommer fram till västsidan, så det är bara att ta en omväg via bergen. Men det går, det också!
Den där promenaden som vi hoppade över igår fick vi ta idag i stället. Vi var ju hundvakter åt Moa och Olga, och de ska ut, vilket väder det än är, översvämning eller ej.
Blåste gjorde det. Men det gör det ju nästan alltid på Rörö, åtminstone vid den här tiden på året. Men det var skönt i alla fall, och vinden var nästan ljummen (14 grader - jag kollade termometern när vi kom hem!)
Ont om blommor är det nu, men en enda eftersläntrande kaprifolblomma hittade jag!
Här någonstans, under allt vattnet, är stigen!
Vågorna gick höga där ute
och skummet yrde!
Men det bekymrade inte Olga. Hon fick springa fritt eftersom vi var alldeles ensamma där ute, men vad gjorde hon? Jo - hängde i hasorna på mig! Jag hade ju godis i fickan, och det visste hon förstås.....
Vi lämnade västsidan bakom oss och vandrade tillbaka hemåt
och på vägen träffade vi på hästarna! De är fortfarande kvar, och de verkar fortfarande ha gott om bete. Det här är den nyaste - hon kom till Rörö för bara några dagar sedan.
De andra har varit här lite längre.......
Det märks att hon är nykomling - hon är mycket mera nyfiken än de gamla, som är vana vid både folk och hundar vid det här laget.
Hon var väldigt intresserad av Moa och till och med smakade på hennes svans lite....Gissa om Moa tyckte att hon var väldigt, väldigt jobbig! Men Moa morskar inte upp sig mot stora hästar - hon vänder ryggen åt dem och låtsas att hon inte ser dem!
Olga - hon struntar i hästarna! Hon har fullt upp med att ha koll på mig, utfall att jag eventuellt skulle kunna tänkas stoppa handen i högerfickan. Det är ju där godiset finns.......
Över en timma senare lämnade vi in hundarna på Liavägen igen. Jag tror att de somnade rätt gott och sov tills deras matte och husse kom hem ett par timmar senare......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar