Fredagsmys och festligheter.........

Hemliga stranden och högvatten - en perfekt kombination!

Det var det fler än vi som tyckte idag! Det var ovanligt mycket folk här, och utflyktsbåtarna kom och gick i skytteltrafik som vanligt, med den skillnaden att koreanerna började bytas ut mot indier - tror vi i alla fall....

Ett par sköna timmar hade vi, och äntligen fick jag träffa min "bloggkompis" som bor här nere året runt! Kul att få se och prata med honom "på riktigt"!

I trädgården var det skuggigt och skönt när vi kom hem, fast i hängmattan var det lite för varmt.

Och blommar gör det - ytterligare en skönhet i trädgården! (Christer - vad heter den?)

Dags att göra sig i ordning, för på eftermiddagen skulle vi, Monica, Yvonne och jag, följa med Britt-Marie och Ging till Parlai, strax utanför Chalong. Där ligger seafoodrestauranger på rad längs havet, otroligt vackert är det, och maten var fantastisk!

Thailändska snacks - krabba i curry, friterad fisk och mangosallad. Det är annat än jordnötter och ostbågar det! Nya smaker, nya favoriter...........

Väldigt nöjd!

Och även här gick ju solen ner.........

..........och även här var det bedövande vackert!

Och sedan hamnade vi på födelsedagskalas! Britt-Maries och Gings vän fyllde år och firade sin födelsedag på Mammas och Pappas, och där halkade vi in på hemväg från Parlai! Och kom lagom till glasstårtan, som var SÅ god! 

Och A, Britt-Maries thaibror, som också var där med fru och son, trollade, till stor förtjusning för alla!

Och framåt småtimmarna vandrade vi hemåt, eskorterade av Ging, som såg till att tanterna kom säkert tillbaka till Malee Garden!

Tack Britt-Marie och Ging, för en fantastisk eftermiddag och kväll. Den ska vi minnas länge!

Bad, lunchmiddag och tekniska under!

Efter en dag igår utan bad fick vi nästan abstinens! Men Nai Harn och Yanui går bort - för mycket människor.......... Ao Sane.......Så mysig strand, men bäst under lågsäsong (snacka om att jag har blivit bortskämd - helst skulle jag väl ha en strand helt för mig själv!) Hemliga stranden då alltså!

Och där var det väldigt fridfullt idag! Nästan fler fiskare än turister. Där måste finnas väldigt gott om fisk, för de drar upp den ena efter den andra.

Och vackert är där alltid - så vackert att man inte kan sluta fotografera! Vi måste ha hur många bilder som helst från Hemliga stranden vid det här laget.........Men dem kan vi behöva när vi är tillbaka i kylan igen - för kallt är det hemma fortfarande förstår vi när vi pratar med nära och kära. Vilken tur vi har som är här - och vilken fantastisk timing! 

På förmiddagen är det oftast väldigt högt vatten, vilket är skönt - då blir det djupt direkt och man slipper kryssa mellan stenarna på botten. Och vilken färg vattnet har! Det skiftar i alla tänkbara blå, grå och gröna nyanser! Att Monica råkade komma med på bild är en ren olyckshändelse den här gången, men visst passar hon bra in i alla fantastiska färgskiftningar!

Så småningom dök även Yvonne upp och vi hade några sköna timmar tillsammans med väldigt mycket skratt - vi hittar mycket att glädja oss åt - hela tiden.......

Vi hade tänkt äta en lätt lunch här nere - stekt ris med kyckling och grönsaker brukar vara väldigt gott - men idag fanns ingen mat. Så vi bestämde oss för kombinerad lunch och middag idag istället - man behöver inte äta hela tiden (fast det är gott......) Så vi tackade nej till erbjudandet att någon skulle ta en sväng på moppen och hämta lite mat åt oss (fantastisk service, eller hur?) för nu hade vi redan i tanken hamnat på Hen Chef......

Snart kommer Ging och hämtar oss......... Jag tar det lugnt i skuggan så länge.

Punktlig som ett urverk är han, Ging, fast själv tyckte han att han var sen. Det tyckte inte vi..........3 minuter?Nää............Det är ju inte ens thaitime!

På hemvägen tog vi en avstickare till fruktaffären där Ging skulle köpa dagens frukt. Så idag fick vi välja vad vi ville ha. Det blev ananas om någon undrar............

Vi lämnade Ging och Ann ifred att lösa problemen med vår fiskdamm i trädgården och vandrade bort till Hen Chef i eftermiddagsvärmen. Spaghetti Carbonara har alla pratat om, så den var vi tvungna att prova! Och visst var den fantastiskt god!

 Den serverades dessutom i väldigt mysig miljö av väldigt trevlig personal!

.

Och utanför på gatan var kommersen i fruktståndet i full gång! Dessutom radades en massa fågelburar med en fågel i varje upp bakom ståndet, den ena efter den andra. Det sysselsatte oss med en massa funderingar medan vi åt - vad gör alla fåglar här? Och vad ska hända med dem? Vi kom inte på någon lösning på det problemet............

Paltkoma har flera pratat om efter att ha ätit Carbonara på Hen Chef............ Det var kanske det vi hamnade i, för när vi kom tillbaka hem stupade vi båda två och sov i en och en halv timma! Det hade man kanske egentligen behövt lite oftare - sova middag en stund alltså, men vem har tid med det? Dagarna går minsann tillräckligt fort ändå!

Senare, på vår balkong: Yvonne kom upp och vi frossade på nötter, ostbågar och ett glas vitt. Vad synd att ingen är här och kan ta en bild på oss alla tre! Men - vi måste väl ha självutlösare på våra kameror? De två tekniska snillena började undersöka saken...........

................och visst hade vi det! Titta bara! Det blev ju riktigt bra..........

En timma i himlen...........

Dagens frukost - Ostmackor, ananasjuice, kaffe och färsk ananas! Inte illa! Undra på att frukostarna drar ut på tiden ibland..........inte minst idag, när vi bestämt oss för att vila från solen och ha en lugn förmiddag.

Bambun i vår trädgård växer som det ogräs den är - och en riktig extraskjuts fick den efter allt regn som kom igår kväll! Nu är den på väg in över balkongräcket..........

Vår stora urna på balkongen. I den simmar småfiskar omkring bland de små, flytande vattenväxterna - som vi inte vet vad de heter! Men jättefina är de! På kvällen tänder vi mysbelysningen  - det blir så vackert!

På Raya Massage spelas det lite kort i väntan på kunder........Och idag skulle det bli av, hade jag bestämt mig för! En oljemassage, efter rekommendation från både Monica och Yvonne, skulle det bli! 

Och min massös - den glada, söta tjejen till höger - visade sig vara helt fantastiskt duktig! Jag tycker inte om massage som gör ont, och jag var lite rädd om min nacke efter nackspärren för några dagar sedan, så jag bad henne vara försiktig. Jag behövde inte oroa mig - det var  ljuvligt skönt! Hela kroppen gicks igenom, kroppsdel för kroppsdel, och avslutades med iskalla våtservetter över hela ansiktet. Underbart! Att slappna av så totalt och bara låta sig behandlas under en hel timma måste väl vara så nära himlen man kan komma? 

På darriga ben och med silkesmjuk kropp efter all olja (behövligt efter sol och salta bad!) vacklade jag ut och in i nästa dörr, där Monica fick vackra fötter och händer! 600 baht fattigare (tillsammans!) gick vi till Kallots för en sen lunch. Där blev vi sittande länge och pratade med Britt-Marie, som också behövde mat!

   

Planer för kvällen - vi hade bestämt att åka upp till Small Wiewpoint - en reggaebar- och restaurang uppe på berget mellan Byn och Kata. Ging hämtade oss alla tre vid 17-tiden och körde oss den slingrande vägen dit. Här väntar Monica i sen eftermiddagssol!

Vackra solnedgångar kräver vackra drinkar! Den här var vackrare än god.........

Solnedgångar är det svårt att tröttna på här! De är aldrig likadana, så det är en ny upplevelse varje gång. 

Och jag tror nästan att jag tycker att det är som allra bäst när solen har sjunkit helt ner i havet och hela himlen sprakar av färger!

Solnedgångsunderhållning...........

Och så var det nästan mörkt, och hela havet var alldeles rosa!

Blixtarna började lysa upp himlen i mörkret, och det var åska på gång igen. Men vi hann hem! Och idag var det ett betydligt stillsammare åskväder - och strömmen stannade kvar! Och i morgon är det sol igen..........

Det ska va gött å leva.........

..........annars kan det kvetta.......

Eller hur? 

Alla Malee Gardens gäster samlade på Hemliga stranden idag! Och nog hade vi det gött alltid.........

Monica packade till och med upp sin bok och läste en stund..........

En tupp och en höna gjorde oss sällskap en stund och gick omkring och skrockade bakom solstolarna.....

Och fler djur fanns på stranden idag.....

En del firar semester så här..........sköldpadds- alternativt plattfiskstilen! Bruna var de..........Men är det där verkligen skönt?

Andra njuter av av vatten och sol samtidigt.........

En ensam thailändsk fiskare långt borta på klipporna. Och fisk fick han - hela tiden!

Monica på väg ut i blågrönt kristallklart vatten. Yvonne fotar!

Lunch serverades på solstolskanten av en god och glad thailändska som gillade att få tre gäster på en gång!

På väg hem till Malee Garden! Yvonne på sin moppe - vi med taxi-Odd  som kommer som ett skott, när vi än ringer!

Det finns solnedgångar, och så finns det solnedgångar sedda från vår balkong..........!

Och ikväll blev det Stenbordet och olika varianter av räkor! Så här kul har vi hela tiden!

Vi hann hem! Men strax därefter försvann strömmen. Det hade i och för sig blixtrat en hel del under kvällen, men det är inget ovanligt, och det brukar inte bli så mycket mer än så. Men nu brakade det loss på allvar! Ett riktigt åskväder drog fram över oss, regnet forsade ner, blixtarna lyste upp hela himlen och åskknallarna avlöste varandra! Vi satt på balkongen, ganska torrskodda även om regnet skvätte in så vi fick rädda våra "små svarta lådor" i säkerhet på insidan (dem hade vi ju ingen större nytta av i alla fall......) Ett fantastiskt skådespel! Och åskvädret höll på länge, innan det beslöt sig för att dra vidare söderut! Vi gjorde många försök att föreviga det hela, både i bild och på film och försöka fånga åtminstone EN av alla otroliga blixtar, men det var helt omöjligt! Monica försökte så mycket att batteriet tog slut i kameran..........så nu är hon utan i morgon!

Men strömmen var och förblev borta! Så läsa - nä - det gick inte. Men nu hade jag ju världens chans att prova min batteridrivna läslampa som jag köpte för ett par år sedan och hittills inte haft någon användning för. Det verkade ju väldigt praktiskt att sätta fast den på boken och kunna läsa i det matta skenet! (Tack snälla Clas Ohlsson för alla bra-att-ha-grejor som man inte visste att man behövde..........)Men det var väl inte så himla praktiskt utan mest jobbigt, så vi gick och lade oss istället, med vidöppna balkongdörrar för att få in den friska nattluften (temperaturen sjönk rejält - det var säkert inte mer än 25 grader efter ovädret!) Och någon gång under natten kom strömmen tillbaka igen - när har vi ingen aning om...........

Ao Sane och Laem Promthep

Så var det då dags för Ao Sane - ett återseende för mig och första besöket för Monica. I maj, under lågsäsong, var Ao Sane tyst och stilla, högvattnet gick långt upp på stranden och jag var helt ensam där sista gången jag åkte dit. Jag anade väl att det inte skulle vara så nu..........

Ao Sane 19 maj 2010...........

.............och Ao Sane 28 februari 2011. Samma sten, samma jag (nästan - 9 månader äldre bara!) Lite skillnad.................

Ao Sane är en underbar liten strand! Kameran blir nästan överhettad..........Här låg mycket båtar ute på redden idag, och mängder av små gummibåtar gick fram och tillbaka mellan dem och stranden med folk och stora påsar och kartonger med  - troligen - påfyllning av mat och dryck och andra nödvändigheter. Men man behöver inte trängas på stranden direkt - det var gott om plats för alla ........

Ungar och hundar hade kul i strandkanten!

Stekt ris på strandrestaurangen - och där blev vi sittande ett tag och njöt av utsikten ända tills klockan blev mycket och det var dags att gå upp till vägen och möta Odd.

Och knappt hade vi hunnit hem igen förrän det var dags för nästa aktivitet: Grannen Yvonne skickade ett SMS: Ska vi sticka till Promthep? Och det var klart att vi skulle! Så det var bara att ringa Odd, som just hade släppt av oss, och be honom hämta oss igen en stund senare!

Laem Promthep - där har jag aldrig varit! Av någon outgrundlig anledning. För det lär ju vara Södra Phukets utsiktsplats nummer 1. Och det är inte svårt att förstå när man kommer upp dit! Vi var ganska tidiga och var på plats redan vid 17 - tiden - det gäller att få ett bra bord! Och när solen har börjat sjunka i havet så går det fort! Inte blinka - då kan man missa något - en fantastisk bild till exempel!

Men nu hann vi få hur många fantastiska bilder som helst! Och jag som har så svårt att kasta bilder......!

Medan solen gick ner i havet tog Yvonne en snabb koll på brudparet som just hade  gift sig och nu poserade för fotografen. Lite senare tände de och skickade upp en khom loy - en ljuslykta, som efter en darrig start äntligen lyckades ta sig upp och lysa upp natthimlen en stund innan den försvann.

Fortfarande på väg ner..........

.......och nere - och himlen får nästan osannolika färger!

Och så kan man börja ägna sig åt maten.....som var alldeles utmärkt! Fast min var nästan väl spicy, t.o.m. för mig som gillar det!

Kvällen avslutades på vår balkong över ett glas vitt - igen - och en massa skratt och  planering inför morgondagen - vi får väl se om den planeringen håller.........

Spännande............