Per-Erik 80!

Så kom den stora dagen. Ja, egentligen fyller inte Per-Erik förrän på onsdag, men idag skulle vi fira honom!

Klockan 17 var det sagt. Alltså hann vi med en promenad runt ön - det var ett tag sedan sist!

Innan vi gick "hem" för att göra oss i ordning för kvällen tog vi en liten sväng till Liavägen för att kolla så att allt var under kontroll. Det var det!

Och så var det mingel!

Och mera mingel, i strålande väder!

Ungdomar...................

Åke och jubilaren själv,

Eva och Margareta

och Monica.

Elisabeth med moster Gittan

och väldigt många som njöt i eftermiddagssolen!

25,5 personer var vi. Här sitter lille halvan hos pappa...............

I väntan på maten.................Och den var alldeles fantastiskt god!

Mellan mat och tårta var det quiz - musikquiz den här gången. Och vem vann? Jo, lag Elisa och Marie-Anne!

Guldmedaljen har jag sparat. Elisas guldmedalj åt Orvar upp - den var ju av choklad!

Och så var det dags för presentöppning! Systrarna är nyfikna..................

Jag tror att Per-Erik var nöjd!

Och så fortsatte kvällen med tårta, allsång och mycket skratt och prat ända till sent - väldigt sent! Det var en fest, det!

Tillbaka till Rörö

för första gången sedan vi flyttade i augusti förra året! Vi hade förväntat oss långa köer till färjorna - det är ju semestertid och fredag - men allt gick som på räls

och tidigare än vi hade räknat med landade vi på Rörö!

Hemma hos Gittan och Lasse, där vi inte bara fick husrum utan även en fantastiskt god middag! Och, inte minst, trevligt sällskap av både dem och Eva och Åke!

Där blev vi sittande några timmar, men inte alltför sent, för morgondagen är en stor dag...............

Efter en lång kamp

med för mycket dagg på morgnarna, för mycket  sol på dagarna och lite annat som har fördröjt det hela

blev taket äntligen färdigmålat idag på eftermiddagen!

Det blev så fint, och vi är så nöjda...............

Hörsel och..............vinter?

Det är bara ungefär 6 veckor sedan jag var på hörselcentralen i Vänersborg, och redan var det dags igen - för ett ingående hörseltest den här gången. Det tog nästan en timma, under vilken jag var totalt koncentrerad och spänd som en stålfjäder. Jag kunde knappt andas på hela den där timman - då kunde jag ju missa ett pip! Men pipen var inte det jobbigaste - det var taltestet! Det går ut på att datorn säger korta meningar och man ska upprepa det sista ordet i meningen. Ni som har varit med om det vet hur jobbigt det är, speciellt som man samtidigt har en massa brus i öronen! Det blev rätt många gissningar kan jag säga......... men resultatet blev bra! Hälften av orden var rätt! Ja - det räknades faktiskt som bra.................

Nu väntar en omtest av högerörat i slutet av augusti. Men just nu verkar det som om jag har en lätt till måttlig hörselnedsättning..................

På hemvägen hamnade vi i konstigt väder - en riktigt blåsvart himmel, blixtar och solsken, och så en störtskur ibland innan solen kom tillbaka.

Men.................. vad är detta?

Här var det inte lite vitt -här var det snödrivor! Eller kanske inte snö - snarare hageldrivor. Men riktigt skumt såg det ut, den femte juli, mitt i solen..................

Som tur var strålade solen från en klarblå himmel när vi kom hem, så det blev shorts och linne och fika på utsidan!

Kusinbesök och avundsjuk!

Idag fick vi besök - kusinen Gert och hans Christina hälsade på. Det var flera år sedan vi sågs senast, så det var riktigt kul att träffas!

En fantastisk bukett hade de med sig med bland annat stjärnflocka som jag också skulle vilja ha i vår trädgård....... och så hembakta bullar! 

Det blev fika förstås - på utsidan i underbart sommarväder. Och så blev det rundvandring, både ute och inne. Och så blev det en hel massa prat i några timmar innan vi upptäckte att klockan hade sprungit iväg alldeles väldigt mycket. Christina och Gert fortsatte sin dagstur, och vi återgick till arbete.............. Tommy fortsatte med den nya bänken,

och jag tog en sväng till lägenheten för att vattna blommor och titta till den. Då ringde grannen till höger och undrade om jag ville komma och titta på hennes krolliljor. Det ville jag!

Hon har en hel äng med krolliljor, både vita och rosa! Jag, som har en enda (två av tre har ju rådjuren bitit av.............) blev svårt avundsjuk! Men jag får några av henne när de har blommat färdigt, så nu är jag glad!

Hon har andra vackra ängar också..............

och blommor och buskar som jag inte har sett tidigare,

och stjärnflocka har hon också, i mängder. Och det kan jag också få när de har blommat färdigt!

Hemma igen. Och där hade den första blomman slagit ut på kaprifolen jag fick för fyra år sedan..............

Växthus och min blå bänk......................

Ja, det växer, om än lite långsamt. Vi har ju lyckats placera vårt växthus lite fel. Det får inte tillräckligt med ljus, tack vare alla stora granar och - inte minst - den stora eken! Men den kan vi inte ta ner, eller?

Fast bladpersiljan verkar inte bry sig. Den växer och växer. trots att jag skördar mest varje dag.

Gurkan och chilin samsas och växer

och tomaterna får jag stötta upp för andra gången den här veckan!

Och så äntligen kom dagen jag har väntat på - dagen då bänken kom på plats!

Nytt hopp!

Konstigt blir det ibland. Det skulle bli ett riktigt skitväder hela denna veckan spådde vädergudarna förra helgen. Men där hade de fel, för ända sedan i måndags har vi haft sol och värme - en riktig högsommarvärme! Idag hade vi 27 grader i skuggan för andra dagen i rad!

Fast måla tak är inte att tänka på, förstås. Det är helt omöjligt. Om man nu inte gör som vi gjorde idag förstås. Går man upp tidigt och det inte är alltför mycket dagg så kan man måla en timma innan solen blir för varm för både färg och människor! Vi hann en bit - snart är halva taket färdigmålat!

Sömntuta - tror jag i alla fall att den heter. Äntligen har sommarblommorna börjat slå ut!

Okänd liten skönhet..............

och så en av de sista pionerna för i år!

En stund i solen - för en gångs skull! Fast inte så länge - trädgården behövde vatten...............

Nu har alla blommor kommit igång på allvar, till och med de tröga tagetesen!

Jag var bara tvungen att ta upp en av våra sorgligt demolerade vitlökar. Tommy hade tappat hoppet om dem. Jag hade hopp kvar. Jag hade rätt - den har till och med hunnit få klyftor, trots att den egentligen inte ska skördas ännu på ett tag.....................