Nähä

Den 5 maj - dagen jag väntat och väntat på! (Och också fasat lite för....) O som i operation alltså. Men 16 timmar innan jag skulle vara på plats ringde de från sjukhuset - operationen inställd! Den där uppladdningen som jag hade börjat med häromdagen när jag var på vårdcentralen för att lämna det sista blodprovet föll platt. Jag var ju klar! Allt jag skulle ha med var packat. Den första dubbelduschen av tre med bakteriedödande medel var avklarad - två kvar! Allt var  färdigt som skulle vara färdigt - bara att ställa larmet på 04.30 och åka de 12 milen till sjukhuset i Uddevalla. 

Jaha - så var det med den saken. Den stackaren som fick ringa mig och lämna beskedet (hon lät nästan mera ledsen än vad jag kände mig) lovade ringa på måndag och ge mig en ny operationstid. 

Det är väl bara att gilla läget och försöka ladda om igen då. För nu har jag tyckt synd om mig själv tillräckligt länge!

 

Aprilväder!

Förra helgen var fantastisk! Temperaturen närmade sig 20 grader och jag tillbringade en stor del av tiden på utsidan i solen. Fika ute - då är det vår! Eller nästan försommar..... Pärlhyacinterna slog ut och gräsmattan blev grön framför mina ögon. Ja, nästan i alla fall.

Vindstilla dessutom - kan det bli bättre?

Lille Miss som mest har hållit sig inomhus ett antal månader nu vågade sig ut. Han är som jag, den katten! Han går inte ut när det är kallt om det inte är alldeles nödvändigt!

Morgon på balkongtrappan

Och sedan var våren slut, och vintern kom tillbaka. Minusgrader på nätterna  - igen. Ensiffrigt på dagarna - igen. Regn, snö och hagel om vartannat. Aprilväder kallas det visst.

Och Tommy som skulle bygga odlingslådor! Det är inte så inspirerande att börja med vårbruk när man är mitt i en hagelstorm. 

Men efter en kall natt blev det sol och några fler plusgrader, så det blev nya odlingslådor, en hel massa täckbark och jord, och all nyinköpt sättlök planterades. Det är en början i alla fall. Lite måste vi ju odla, även fast vi inte har Drömstugan kvar! 

I fönstren på insidan trängs tomatplantor, pelargoner (övervintrade sådana), små nyuppkomna gurkplantor och dahlior . Allt ska ut, så fort som möjligt, för nu håller det på att växa oss över huvudet! Fast det ser väl inte så lovande ut den närmaste veckan - kyligt och ostadigt. Aprilväder alltså. Vi kan gott få en släng av den där extremvärmen de har i Spanien och Portugal just nu tycker jag........

Årets första maskros samsas med pärlhyacinterna!

Så är det då precis en vecka kvar till operation. Nu börjar det kännas aningen oroligt och nervöst. Men det ska säkert gå bra. Och när operationen är över kan man kanske börja se fram mot bättre tider..........

 

En fantastisk påsk

får jag! För äntligen kom beskedet - den 5 maj ska jag få en ny höftled!

En fantastisk påsk önskar jag er också! 

 

Kanske. Eller kanske inte.

28 mars...... Blommande krokus. En aning om vår!

29 mars....... Och så var vintern tillbaka. Två decimeter nysnö!

 1 april - dagsmeja och takdropp! Är den äntligen över, vintern,  eller blir det nya bakslag?  Såå trött på kylan!

 

Vårdagjämning och nästa steg

-  

- förhoppningsvis det sista innan operation!

Det där med vårdagjämning - tja - isen ligger kvar på Lelång, och där lär den väl ligga ett tag till känns det som. Visserligen har vi haft plusgrader hela dygnet ett par dagar nu, men i natt lär det bli minus. Igen!

Ingen större ljusning i sikte vad gäller vädret alltså. Men rätt som det är kommer det väl en fantastisk dag med 15 plusgarder och sol! Eller?

Men idag var det äntligen dags - inskrivningsmöte på Uddevalla sjukhus!

Fyra olika stationer skulle jag ta mig igenom: Provtagning - check! EKG - check! Röntgen - check! Och sist men inte minst: Träffa läkaren som ska operera mig och därefter sköterskan på avdelningen där jag ska tillbringa 2 - 3 dygn efter operationen! Check igen! Allt gick på räls, så de fyra timmarna som detta skulle ta krympte till tre. 5.30 lämnade vi hemmet. Åtta timmar senare var vi hemma igen. Nu återstår bara att få dag och tid för operation, men nu har jag gott hopp om att det ska gå fort.........

Lille Miss gillar inte att vara ensam så där länge, så han var glad när vi kom hem. Nu sover han gott däruppe på bokhyllan. Själv är jag rätt slut efter den här dagen, och det är Tommy också, han som har fått köra fram och tillbaka och vänta och vänta.......  Jag skulle tro att vi sover djupt när vårdagjämningen infaller 22.24 i kväll.........

 

Ett stort steg

framåt! Idag kom den, kallelsen till inskrivning för operation! Det är mycket som ska göras och gås igenom innan det är dags, och fyra timmar ska jag tillbringa på olika "stationer" på sjukhuset i Uddevalla den 20 mars.

Och oj så mycket papper som ska gås igenom, fyllas i och skickas tillbaka alternativt tas med inskrivningsdagen! Men - nu är det på gång - äntligen!

 

Kämpa på.....

Jag kämpar på och försöker gå en runda varje dag. Ja, i alla fall nästan varje dag. I väntan på det där brevet. Eller ännu hellre telefonsamtalet - från Uddevalla sjukhus.

Ibland är det riktigt skönt, och riktigt vackert.

Och ljuset börjar komma tillbaka, sakta men säkert!

Vissa dagar är bättre än andra. När man får varsin hembakad semla av grannen är det en riktigt bra dag....... Så himla goda var de!

Lille Miss har blivit en riktig innekatt den här vintern. Ibland går han ut en sväng, men oftast håller han sig på balkongen där han ligger och spanar på småfåglarna, men för det mesta håller han sig på insidan. Man kan klättra i bokhyllan.........

.......och så kan man balansera på klösträdet

och jaga den där leksaksmusen som hänger där!

Store Miss går ut varje morgon och är borta hela dagen. Men på kvällen kommer han in och äter och umgås med oss en stund innan han slår sig till ro i gästrummet. Fast när klockan närmar sig 22 vet han att matte är på väg i säng, så då kommer han direkt och lägger sig i fotändan och myser. När husse lägger sig en stund senare ska han ha en hel massa kel innan han vandrar tillbaka till gästrummet och sin egen sovplats.

Så har det varit Alla Hjärtans Dag. Den firar inte vi sådär särskilt mycket. Fast affärens rosenbuketter kunde jag inte motstå förstås. Nu har den glatt oss i över en vecka!

Den där hjärtedagen kan man väl fira varje dag tycker jag......