Och så kom påsken. Och våren!

Jag har ägnat några dagar åt att städa Drömstugan medan Tommy har koncentrerat sig på utsidan. Nu är insidan klar för inflyttning närhelst vi får lust! Ja - rummet där alla blommor står på tillväxt återstår förstås, men det får vänta tills vi kan förflytta dem ut i växthuset. Det blir väl som förra våren kan jag tro - värmefläkt igång nattetid.. För fortfarande har vi de där eländes minusgraderna på nätterna!

Den första vitsippan hittade jag på långfredagen! Det var väl inte så varmt då direkt, men allt eftersom helgen gick blev det allt varmare och soligare!

Påskris förstås.......

Påskaftonen blev en solig och skön dag, som gjord för att plantera våra nyinköpta penséer. De tål i alla fall några minusgrader, så det ska väl gå bra. Om de nu får vara ifred för rådjuren förstås......

Så - nu är det vår vid Drömstugan!

Äntligen försvann det sista av den där snön som rasade ner för några dagar sedan. Dags att sätta upp tältet till växthuset!

Så kunde vi ta bort löv och granris från rosorna, och några dagar senare gick det bra att klippa ner dem efter vintern, för nu har björkarna musöron!

Löken planterad. I år har vi mycket lök. Faktiskt väldigt mycket lök. Faktiskt så mycket lök att vi kommer att vara självförsörjande i minst ett halvår. Ja - om den nu växer som den ska förstås. Och om den får vara ifred för grävlingen som förstörde halva skörden förra året. Men det ska vi nog se till att inte det händer igen!

Mycket utejobb har det blivit den här helgen - den första vårhelgen i år. Och lite påskmat blev det också mellan varven. 

Vårvädret fortsätter några dagar till. Kanske det börjar bli dags att flytta till sommarboendet........

 

Guldklimp och ny vinter

 

Det var ett tag sedan. Men så kan det gå när min kära Mac vägrade samarbeta mer - den bestämde sig för att dö helt plötsligt. Efter att ha kollat upp om det fanns något att göra bestämde jag mig för en ny. Det känns väl inte så lite surt efter bara 5 år - jag hade räknat med att den skulle hålla åtminstone lika länge till. Men det blir inte alltid som man har tänkt sig...... Den nya är väldigt ny och guldfärgad. En guldklimp alltså. Jag utgår nu ifrån att den håller min tid ut!

Efter några dagar hemma åkte vi till Johanna för att hämta hem våra missar. Det blev en snabbis på ett par timmar innan vi vände hemåt igen, men

vi hann i alla fall träffa Johanna och Idun 

och ett par lurviga och busiga hundar! 

Et par efterlängtade djur var väldigt glada att vara hemma igen! Store Miss, som är en äkta utekatt, rusade direkt till balkongdörren och krävde att få bli utsläppt NU! Det blev han. Och efter några timmar kom han in igen, trött och hungrig och nöjd.

Lille Miss hade fullt upp med att lukta sig igenom varenda kvadratcentimeter av lägenheten innan han slocknade på sin vanliga plats i soffan!

Lite vårlikt var det några dagar. Fast inte tillräckligt mycket vår för att det skulle vara dags att ta bort granriset som vi täckt rosorna med. Minusgrader varje natt - de får vara påklädda ett tag till!

Så här dags på året är det bara kratta löv som gäller. Det är nästan det enda man kan göra innan tjälen släpper. Ska man hitta något som har börjat växa så får man nog använda förstoringsglas.......

Men igår kom vintern tillbaka, och det med besked! Framåt middagstid började det snöa lite lätt. Efter ett tag var det ganska vitt på utsidan. Och inne på fönsterbrädan står tomatplantorna (som kom upp 4 dagar efter att jag satt fröerna!)! Nåja - det går ingen nöd på dem än så länge. Det lär dröja innan de kan flytta till växthuset.........

Idag vaknade vi till en vit värld.

Väldigt vit. Så vit att den lilla röda knappast syntes. Tommy fick beväpna sig med sopborste och skrapa och ta hand om eländet.

Själv fick jag klä på mig ordentligt, ta med den lilla snöskyffeln och gå ut och skotta balkongen. Den 8 april..........

 

 

Over and out

Det är inte många dagar kvar nu......

Vi tog en sista tur till marknaden för att inhandla den där supergoda grillade kycklingen, Och oliver, Massor av oliver i olika inläggningar! Man måste få frossa så här på sluttampen!

Men det börjar närma sig hemresa alldeles väldigt fort, så det är dags att börja städa, och vattna och snygga till på utsidan. Och på insidan! Det tar rätt många timmar under de två sista dagarna. Men till slut  är det klart, och vi är nöjda. 

Sista rycket på utsidan: Möblerna ska täckas! Det var väl tur att vi gjorde det, för på avresedagen kom fulvädret med stormvindar, saharadamm eller calima som det kallas här, och regn. Det blev ett lerregn av den kombinationen!

Det här kommer vi att sakna.........

Efter en lång resa - taxi från lägenheten till flygplatsen, incheckning och lång väntan och byte av gate i sista stund, fyra timmar på planet med hostande tant som granne landade vi på Arlanda vid 19-tiden på måndagskvällen. Där blev vi hämtade av Annelie och fick umgås med henne och barnbarnen ett par timmar innan det var dags för sängen. Nästa dag fick vi skjuts av Annelie till Danderyd där vi tog en taxi till Centralen och bussterminalen för ytterligare väntan på bussen som tog oss vidare till Årjäng. Det tog 6 timmar som vi fördrev med att lyssna på ljudbok, äta en Pressbyråmacka och försöka vila lite. !8.20 var vi framme i Årjäng där Christian väntade. Efter lite proviantering av frukostmat landade vi hemma strax efter 19.00! Resan hem är lååång! Men så är det när man bor i skogen och har långt till närmsta flygplats.........

Kvällen blev rätt tidig.......

Idag; Vi måste ju titta till Drömstugan! 

Där var allt i sin ordning, och i solen var det 25 grader. Så var vi hemma då. Ordningen återställd, Nu väntar jobbet.......

 

Överfallen!

Idag vandrade vi den korta vägen ner till favoritrestaurangen. Nu börjar det bli gult överallt här - mimosan har börjat blomma för fullt.

De små svarta katterna som vi har träffat tidigare var kvar,

båda två på hög höjd!

Lite molnigt, men varmt.

Fler djur på hemvägen efter en sen lunch. Tuppen som för ett herrans liv hela dagarna var vid sidan av vägen tillsammans med några av sina hönor. Han gick vid sidan av mig ett tag, men helt plötsligt fick jag ett hugg i smalbenet av hans hårda näbb! Jag var inte det minsta beredd på att bli anfallen! Tommy kom strax efter och jagade undan honom med kryckan. 

Det gjorde faktist rätt ont, och när jag kom hem visade det sig att tuppeländet hade lyckats hacka igenom både jeans och strumpa med rätt ymnigt blodvite som följd1 Nåja - det finns väl mycket värre sätt att bli anfallen på....... Men några tuppar blir det inte hemma hos oss i alla fall - det kan jag garantera!

Nio dagar kvar........

 

Belöning

Vi har haft ett par kyliga och framför allt blåsiga dagar här.

Då passade vi på att göra lite nytta - städa i trädgården.

Det är lika bra att börja träna, för om knappt två veckor är det dags för hemresa, och när vi väl är på plats därhemma börjar vårjobbet!

Rätt nöjda var vi när allt var klart. Då får man väl unna sig en belöning!

Favoritrestaurangen nere vid stranden har äntligen öppnat, så dit gick vi för att äta middag.

Lite kyligt var det. Och lite blåsigt.

Men vackert! Utsikten från Matute är svårslagen! Och maten är helt okej!

Nu rusar dagarna ifrån oss, och det är väl rätt blandade känslor just nu. Våren har väl börjat komma lite smått här och där därhemma, fast några 20 - 25 grader lär det väl dröja innan vi får njuta av förstås. Det ska bli väldigt mysigt att träffa våra egna missar igen  - tills dess får vi nöja oss med andra missar vi träffar här och där.......

 

24 februari 2022

Ett tag nu har jag varit orolig. Ska han verkligen göra allvar av sina hotelser att invadera Ukraina, galningen där österut? Men nej - det kan väl ändå inte hända! Fast det gjorde det. Nu känner man sig förflyttad bortåt 100 år tillbaka i tiden. Krig? Ja - storskaligt krig. Oron förbyts. Nu är jag frustrerad, förbannad och alldeles rasande! Dessutom otroligt ledsen när jag ser bilder och hör berättelser om hur folket i Ukraina har det just nu. Det gör otroligt ont i hjärtat att se alla människor som flyr, väntar vid polska gränsen och inte kommer vidare, och som dessutom får ta farväl av de män som ska stanna kvar och försvara sitt land. På sin tron sitter Putin och fortsätter hota, och fortsätter bomba och döda, och anser att Ukraina ska ge upp. Men det gör de inte - inte i första taget i alla fall. Trots att det kommer att kosta mycket elände och många människoliv kämpar de vidare. Enda trösten i det här eländet är att i stort sett hela världen fördömer Putin och hans handlingar. Hoppas bara att alla sanktioner kan stoppa eller i alla fall hejda galningen! Men det känns väl tveksamt....... 

Hur det här ska sluta vet ingen  - man kan bara hoppas på det bästa. Men nog känns det illa just nu. Väldigt illa.

Krig i Europa? Det känns helt overkligt..........