Förra veckan åkte vi till Göteborg och Carlanderska sjukhuset. Tommy skulle kollas både högt och lågt..... Kanske att de kan ta tag i det där med operation!
Under tiden tog jag en fika på restaurangen. Man får inte följa med in på sjukhuset som anhörig om det inte är absolut nödvändigt - det har vi viruset att tacka för!
Vad gör man på utsidan en solig men väldigt kylig tisdagseftermiddag när man antagligen får vänta i några timmar? Man tar en liten promenad i den vackra parken kanske. Fast det blev väldigt kallt efter en stund, så jag tog min tillflykt till bilen (som stod parkerad i solen!) och tänkte läsa i boken jag hade med mig. Fast det blev inget med det, för plötsligt behövdes det en anhörig för att följa med Tommy runt på ytterligare tre ställen efter att han hade träffat ortopedläkaren! OK - iförd munskydd och rullstol letade jag upp Tommy och skjutsade runt honom kors och tvärs på sjukhuset. Efter ett par timmar var allt avklarat och vi fick åka hem igen. Och vänta.
Medan man väntar får man försöka företa sig någonting. Plantera tomaterna i växthuset till exempel. Nu har både chili och tomater hamnat på sina slutliga platser - nu ska det bara komma värme också. Hittills har vi fått köra med värmefläkt varje natt sedan vi flyttade till stugan för snart 3 veckor sedan. Men det blir väl förhoppningsvis vår någon gång.......
Lille Miss bryr sig inte så mycket om kylan. Fast regnet som har hällt ner över oss hela dagen idag gillar han inte!
Och nu väntar vi på besked från Carlanderska. Och väntar. Och väntar. "Intet är som väntanstider......"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar