Mors dag 2021

Morsdagshälsningen från min son - den finaste någonsin:

Älskade mamma

Om du bara visste hur mycket jag älskar dig och kommer att älska dig. Jag antar att du kan ha en aning, för det finns ingen som kan älska som du.

Jag önskar att det fanns ord nog att uttrycka det som kommer till mitt hjärta när jag tänker på dig.

Du är så stark och kämpar mot allt som kan skapa olycka för dem du älskar mest.

För väldigt, väldigt länge sedan, du vet när jag var barn. Då trodde jag att du var en superhjälte. I dag vet jag att du är det!

Med superkrafter att alltid vårda mina sår, vare sig de var på mina knän eller i mitt hjärta.

Du har alltid vetat hur du lindrar min sömnlöshet och min oro.

Du är min bästa vän, min lärare i livet och min ständiga följeslagare. Jag är stolt över att få vara din son och jag önskar av hela mitt hjärta att mina egna barn känner likadant.

Genom goda exempel har du lärt mig de viktigaste värderingarna: att älska med hela mitt hjärta, att ha en hand för att ge och en annan för att ta emot, att vara ödmjuk och känna mig stolt över mig själv. Trots att jag då och då har sårat dig med likgiltighet eller tanklöshet.

Jag har dock alltid haft en säker tillflyktsort i ditt hjärta och dina armar.

Tack för ditt tålamod när jag begick misstag och för att du hade den övermänskliga styrkan att alltid lätta bördan på mina axlar så att jag inte skulle lida. ju mindre jag kände mig, desto mer tröstade du mig och fyllde tomrummet orsakat av hopplöshet.

Tack för att du haft tålamodet att lära känna mig till den grad att du visste vad jag tänkte och kände.

Tack för att du är min lärare i livet, för att du är min skyddsängel, för att du gör mina bördor mycket lättare, för att du gav mig ditt hjärta, fyllt av sann kärlek.

Jag älskar dig

Älskade son! Detta är den finaste morsdagspresent jag någonsin har fått och någonsin kommer att få! Så länge jag lever kommer jag att finnas här för dig. När jag inte längre finns kvar på den här jorden ska jag ändå alltid finnas med dig i ditt hjärta! Jag älskar dig! 

Opererat och klart!

Klockan 5 igår morse ringde larmet. Några timmar senare var vi på Carlanderska sjukhuset, i god tid för säkerhets skull. Här ska inte tas några risker........

I väntan på att de ska ringa från operationsavdelningen..... Som tur var fick vi vänta en väldigt kort stund, annans hade Tommy kanske ångrat sig och åkt hem igen! Fast jag tror inte det - vi har väntat tillräckligt länge på den här stunden!

Jag fick följa med Tommy upp till operationsavdelningen, lämna hans prylar och säga hej då så länge - vi ses i morgon! Sedan var det bara att sätta sig i den lilla Röda och köra hemåt........

Operationen gick jättebra, och den första återhämtningen efteråt kunde väl inte varit bättre. Den var så bra att Tommy fick åka hem flera timmar tidigare än beräknat. Jag hann knappt åka till stugan och klippa lite gräs och kolla allt som har börjat slå ut (70-årspresenten till exempel - de fina äppelträden!) innan det var dags att åka hem igen för att ta emot den nyopererade!

Efter att ha fått en ägg- och sillmacka och lite kramar och pussar och lite prat och sedan 2,5 timmars sömn är man så här nöjd!

 

Till slut - ljuset i tunneln!

Efter närmare 8 månaders väntan efter beskedet att en operation är nödvändig, otaliga besök på vårdcentral och flera olika sjukhus, ändringar av mediciner, ondare och ondare, från en krycka till två kryckor och rollator och en evig evig väntan kom äntligen beskedet : Det blir operation den 27/5 på Carlanderska sjukhuset i Göteborg - nästa torsdag alltså! Oj! Luften gick nästan ur oss båda två - till slut ger man ju upp hoppet mer eller mindre. Men nu är det bestämt, och fort går det - det är inte många dagar kvar, och det är en del som ska ordnas innan dess. Men det fixar vi.......

Medan man försöker fatta att det faktiskt är nästan dags kan man väl njuta lite av vitsippsbacken - så himla fin!

I morse när jag gick min vanliga runda genom trädgården upptäckte jag att något odjur hade grävt upp hela pallkragen med lök som jag hade satt så mödosamt för tre veckor sedan och som hade växt så fint. Alla lökar låg huller om buller och upp och ner, och jorden var uppgrävd ända ner till botten på sina ställen. Då blev jag nästan gråtfärdig. Jag har inte tid med sådant här - det finns hur mycket som helst annat att göra! Men det var bara att ta tag i det - Tommy fixade stöttor för ett nät

och nu vill det till att odjuren, vilka de nu är, tar sig in!

Jaha - nu är det bara att ta tag i allt som ska göras den närmaste veckan. Fixa resterande hjälpmedel. Handla sådant som Tommy behöver ha med sig till sjukhuset i klädväg (typ nya mysbyxor och jättestora kalsingar!). Hämta ut nyutskrivna mediciner från apoteket. Flytta en hel del grejor från stugan till lägenheten. Ja, för tyvärr behöver vi flytta hem några veckor - stugan är för trång för en nyopererad höft! Men det får gå - förhoppningsvis kan vi flytta tillbaka så snart som möjligt! 

Ja - så får vi väl hoppas att Store Miss kommer tillbaka inom de närmaste dagarna så vi får med oss honom hem. Han är ju ute på kattäventyr igen, på tionde dygnet nu. Förbaskade kattskrälle!

Jag fick i alla fall planterat våra nyinköpta nejlikor i lådan på gaveln innan det är dags för hemflyttning, så nu är det fint runt hela stugan.

Nu är det väntan igen, men den här gången ser vi ljuset i tunneln!

 

Långhelg och sommarvärme

I torsdags, Kristi Himmelsfärdsdag, kom Glenn på besök. Så här glad blir pappa då......

Glad blev han också för alla t-shirts och den fina tröjan han fick!

Torsdagens middag stod jag för. Det blev saffranslax och den middagen gick ner utan problem! Fredagens grillmiddag tog Glenn hand om. Så himla gott! Han får gärna laga mat fler gånger här.......

Ibland har man tur. Både torsdagen och fredagen bjöd på strålande väder med sol och sommarvärme. Perfekt väder att göra det där jag har väntat på ett tag nu - flytta alla pelargoner från växthuset till sina platser på utsidan. Nu hoppas jag att de trivs och växer och blommar heeela sommaren!

 

Igår, lördag, åkte Glenn tillbaka hem, och vi upptäckte att rhododendronen har börjat slå ut. Några av våra stora buskar har massor av knoppar och kommer att vara fantastiska om några dagar!

Så vände vädret igen - från sol och värme till skurar och kyla. Vi tog en tur till Årjäng och inhandlade en ny gräsklippare. En självgående sådan. Man ska inte slita mer än nödvändigt när man är pensionär......

Dagens höjdpunkt: Den första pyttelilla potatisplantan har tittat upp, tre veckor efter plantering!

 

Är det bara vi

'''

här i Dalsland som har skitväder? Så fort man slår på tv:n så får man höra att "Nu har sommaren kommit! 20 grader, 25 grader, 27 grader......... Här har vi 10 grader och konstant regn. Mest ösregn. Utanför altanen har vi en leråker. Där lär inget växa på rätt länge.

Det bara regnar och regnar, och temperaturen håller sig runt 10 - 11 grader, dag ut och dag in. Enda trösten är att nattfrosten har försvunnit, så nu har vi stängt av fläkten i växthuset. Alltid något. Och ingen ljusning i sikte direkt. Hela helgen ska vi visst få dras med det här eländet.  2015 var det likadant - det blev aldrig vår. Då bokade vi resa till Cypern och fick två veckors sol och värme. Det är inte möjligt nu.

Igår kväll störtregnade det, och sedan fick vi en fantastisk regnbåge! Men inte är det någon större tröst. Och inget livstecken från sjuhuset om operation. Det är deppigt nu.

 

Äventyrsdag

Det blev en tidig morgon. Vem kan sova när man ska göra en stor affär? Den lilla Gröna börjar bli på fallrepet - ny kamrem kostar mycket, och snart är det dags. Lika bra att investera i ny bil innan hon rasar ihop! Store Miss behagade komma ner från sin sovplats på vinden och roade sig själv och oss med att jaga mimimyror under bordet på morgonen!

Strax efter 9 var vi på väg mot Hammarö, Karlstad. Ljuvligt väder var det, sol och nästan alldeles vindstilla. Det skulle ändras under dagen...........

Resan gick bra (tack Gunvor för reseinstruktionerna - det funkade utmärkt) och redan strax efter 11 var vi framme. Efter alla praktiska detaljer (meddela ägarbyte, teckna försäkring och - inte minst - betala och få kvitto) var allt klart och vi kunde starta resan hemåt - med två bilar.

Ny bil: En Opel Corsa, årsmodell 2012. Gammal bil: En VW Polo, årsmodell 2001. Nu är vi ägare till två bilar. Men den lilla Gröna ska snart gå i pension. Fast först ska vi klara av besiktningen. Kanske att någon vill ha henne som semesterbil eller så? För fortfarande går hon ju väldigt snällt!

Nya lilla Röda gick som en klocka hela vägen hem, och Tommy, som fick köra, var väldigt nöjd. Fast ett riktigt skitväder råkade vi ut för - inte en gång, utan två på vägen hem. Regn, blåst, hagel och åska i kvadrat! Det var så illa att jag fick köra åt sidan och stanna ett par gånger för jag såg absolut ingenting. Men hem kom vi till slut!

Nu står det ingen liten grön bil på infarten längre - nu står där en lite större röd!

Det blev en intensiv dag, och nu är vi lite trötta. Men ett glas vin att skåla i på utsidan i solen fick det bli!

 

Höjdpunkt

Så var det klart då - andra vaccinationssprutan fick vi igår! Om 2 veckor ska vi vara helt skyddade, eller i alla fall till 95 procent. Det får man väl vara väldigt nöjd med! Nu kanske man vågar börja leva lite mer normalt igen. Fast det där med att hålla avstånd, tvätta händer och använda handsprit i alla lägen har blivit en sådan självklarhet nu, så jag gissar att allt sådant kommer att sitta i ryggmärgen rätt länge. Kanske för alltid.

Mot nya äventyr i morgon!

 

"Intet är som väntanstider"

Förra veckan åkte vi till Göteborg och Carlanderska sjukhuset. Tommy skulle kollas både högt och lågt..... Kanske att de kan ta tag i det där med operation!

Under tiden tog jag en fika på restaurangen. Man får inte följa med in på sjukhuset som anhörig om det inte är absolut nödvändigt - det har vi viruset att tacka för!

Vad gör man på utsidan en solig men väldigt kylig tisdagseftermiddag när man antagligen får vänta i några timmar? Man tar en liten promenad i den vackra parken kanske. Fast det blev väldigt kallt efter en stund, så jag tog min tillflykt till bilen (som stod parkerad i solen!) och tänkte läsa i boken jag hade med mig. Fast det blev inget med det, för plötsligt behövdes det en anhörig för att följa med Tommy runt på ytterligare tre ställen efter att han hade träffat ortopedläkaren! OK - iförd munskydd och rullstol letade jag upp Tommy och skjutsade runt honom kors och tvärs på sjukhuset. Efter ett par timmar var allt avklarat och vi fick åka hem igen. Och vänta.

Medan man väntar får man försöka företa sig någonting. Plantera tomaterna i växthuset till exempel. Nu har både chili och tomater hamnat på sina slutliga platser - nu ska det bara komma värme också. Hittills har vi fått köra med värmefläkt varje natt sedan vi flyttade till stugan för snart 3 veckor sedan. Men det blir väl förhoppningsvis vår någon gång.......

Lille Miss bryr sig inte så mycket om kylan. Fast regnet som har hällt ner över oss hela dagen idag gillar han inte!

Och nu väntar vi på besked från Carlanderska. Och väntar. Och väntar. "Intet är som väntanstider......"