Nio liv!

 

Vi fick en chock igår kväll. Jag trodde att det var Lille Miss som ville komma in när jag hörde ljud på utsidan 

. Istället störtade Store Miss in genom balkongdörren! Han har på något sätt letat sig hit, för det var inte härifrån han försvann för nästan 6 månader sedan, utan från stugan! Hungrig var han. Väldigt hungrig. Han åt allt han fick på nolltid och jamade uppfordrande efter mer. Däremellan skulle det kelas. Och kelas. Och kelas.

Lille Miss kom in en stund senare och blev väldigt glad!

"Ska vi leka"?

Men Store Miss var väl inte på lekhumör direkt,

snarare väldigt trött! Fast innan han slumrade in var han tvungen att nosa igenom de nya möblerna. De blev tydligen godkända, för han somnade sött i soffan!

Inatt har han sovit i våra sängar, och det har han fortsatt med under dagen med korta avbrott för en liten sväng på utsidan och så för att äta förstås. Och äta lite till. Och lite till.

Det verkar inte ha gått någon nöd på honom i alla fall - han är helt oskadd och inte är han mager heller. Men det är kanske godare med kattmat än med möss........

Var han har hållit hus och vad han har sysslat med lär vi väl aldrig få veta. Att han lyckades leta sig hem

till lägenheten var inte illa - det är en bit att gå.......

Undrar just hur många av sina nio liv han har kvar, vår Store Miss.......

 

Älgar och röntgen

Ibland skiner solen. Då får man passa på att sitta vid husväggen en stund 

och titta upp i eken som har tappat en hel massa blad redan. Fast det är säkert flera miljoner kvar,,,,,,,,,,

Inte finns det mycket kvar i den här trädgården nu som är värt att titta på eller fota. Det skulle väl vara blåbärsbuskarna då - de är vackra långt in på hösten. Och en riktigt bra blåbärsskörd blev det i år!

I morse åkte vi söderut mot Bäckefors - dags för röntgen av mina höfter. Strax efter Bengtsfors sprang en älgko med kalv ut på vägen. Tommy, som körde, såg dem i god tid. De hade problem att ta sig in i skogen igen eftersom de på något sätt hamnat på fel sida viltstängslet, men till slut hittade de ett hål och försvann. Men en lång stund sprang de bredvid bilen!

Röntgen - äntligen! Nu får vi se vad den visar och vad som ska hända sedan..........

 

Fina Lilla Röda

Riktig höst har det blivit. Regnet öser ner rätt som det är, men fortfarande har vi det ganska varmt - 14 - 15 plusgrader är inte så illa vid den här tiden på året.

Nu har jag haft några bra dagar utan alltför ont i höften, så jag har passat på att ta en och annan promenad. Inte blir den väl så himla lång - tre kilometer som mest, men det är bättre än ingen promenad alls! Och så kämpar jag på med artrosträningen och väntar på den där röntgenundersökningen som jag ska göra nästa vecka. Sedan får vi väl se vad som händer.........

Nu är växthuset utröjt och hyfsat snyggt inför vintervilan. Alla odlingsbäddar har jag grävt upp, utom en. Den får vara så länge, för där har Tommy grävt ner alla våra morötter. Nu hämtar vi några när vi behöver fylla på förrådet hemma. De håller sig bäst på detta viset! Tommy har gjort i ordning alla odlingsbäddar på utsidan och flyttat jord från de gamla utslitna pallkragarna till de nya - ett riktigt slitjobb! Visst finns det en hel del kvar att göra, men vi tar det lugnt och låter våra kroppar bestämma vad vi orkar (och inte orkar!).

Häromdagen tog Tommy en skogspromenad och letade upp årets sista(!) kantareller! Själv stannade jag hemma och vilade, Att gå i skogsterräng är ingen hit för min del just nu. Dessutom har älgflugorna kommit, och dem kommer jag inte alls överens med - de är äckligare än fästingar tycker jag!

Så blev det betydligt kyligare, men med kylan kom solen tillbaka. Nu år frågan: Kommer den att orka slå ut, vår fina Ingrid Bergman-knopp? Eller kommer den att ruttna och dö av allt regn, precis som de flesta andra rosenknopparna? Man kan ju alltid hoppas..... Fast det ska visst bli frost i natt! 

Det börjar allt se väldigt ödsligt ut vid stugan nu........Fast gräset växer fortfarande förstås. Men nu får det vara bra med gräsklippning för i år!

Besiktningsdags. Fast egentligen var det ingen brådska, men det är skönt att ha det gjort. Och så ville vi ha lite koll på Fina Lilla Röda - vi vet ju inget om hennes eventuella svagheter. Vi kostade på henne en ordentlig tvätt innan - den dyra varianten!

Sedan städades hon ordentligt på insidan. Nu kan väl ingen besiktningsman/kvinna i världen motstå henne?

Fast tyvärr - lite rost på ett par ställen tvingade den trevliga besiktningsmannen att ge henne en tvåa, trots att han tyckte att det var en riktigt fin bil utan några som helst andra problem eller defekter! Sådant värmer i hjärtat, och de där små rostfläckarna som satt på lite fel ställen ska vara lätta och billiga att åtgärda, så vi känner oss väldigt nöjda i alla fall! Jaja - en ny tur till besiktningen snart då.......

När det har börjat regna

och man har varit ute i femton timmar sover man väldigt gott..........

 

Lamm. Och mera lamm......

En av mina systrar, Sanna, har får. En massa får. Har man en massa får så får man en massa lamm. Alla lamm kan man inte behålla, så häromdagen åkte bagglammen till slakt. Vi hade beställt en låda lammkött, och idag var det dags att hämta den i Rölanda.

Lammlådan lastades in i bilen, och efter en långfika och en massa prat (herregud - vi har ju inte setts på två år tack vare det förbaskade viruset!) tog vi en kort promenad över vägen för att hälsa på hönsen och fåren. De tre duktiga vallhundarna följde förstås med - Bailey, Pärlan och Jax. Taxarna fick stanna kvar i hundgården. De tyckte nog att det var otroligt orättvist........

Hönsgården. Två tuppar som kommer överens och en salig blandning av hönor (som inte alltid kommer överens.....:)

Vovvarna fick visa vad de kunde och lyckades lätt få alla fåren dit de ville - fram till Sanna! Så duktiga hundar!

På tillbakavägen tog  vi en sväng till kyrkogården så jag fick sätta en blomma på mammas och pappas grav . Det var också längesedan sist. Tur att jag har systrar som bor nära och sköter om graven! 

Hemma igen. Det fanns väldigt mycket godis i den där lådan! I morgon blir det lammfärsbiffar! Resten har åkt in i frysen....... Härligt att ha kött från glada lamm som har sprungit ute på åkrar och ängar sedan de föddes i våras!

Men inte bara fick vi en massa lammkött med oss hem - varsitt lammskinn fick vi också, från Sannas egna lamm! Tusen tack - de är alldeles ljuvliga och ligger nu i våra nya fåtöljer där vi kan njuta av dem varje kväll!