Genom hans ögon

försöker jag se just nu. Efter knappt två dygn på andra sidan jordklotet har Tommy fullt upp med allt nytt. För här är ju ingenting som man är van vid hemifrån. Men eftersom han är den person han är, så tar han det väldigt lugnt, mediterar lite, tänker efter, ställer en massa frågor och känner efter......... Just nu har han fullt upp med att lära känna de närmaste omgivningarna och försöka smälta alla intryck som ramlar över honom. Det innebär att jag, som ändå har ett väldigt lugnt tempo, får sakta ner det ännu mer. Det finns hur mycket som helst som jag skulle vilja visa honom och återuppleva med honom, men hur mycket hinner man på två veckor? Den tiden kommer så småningom........ 

Efter en mycket lugn första dag i Byn sökte vi oss lite längre bort - till Hemliga stranden! Där är det skugga - livsviktigt när man är en blek nykomling - och där är det lugnt och lite människor. Till och med karavanerna av transferturister över stranden lyste med sin frånvaro idag - i alla fall de första två timmarna. Sedan kom de förstås! Och det är ju en upplevelse i sig.........

Och Hemliga stranden visade sig från sin allra bästa sida idag - högvatten, svag bris, lite soldis men inte ett moln så långt ögat nådde.

Premiärdoppet! Hemma får man plåga sig för att komma i vattnet även de allra varmaste sommardagarna - båda avstår vi hellre då! Badkrukor kallas det visst....... Här, där temperaturskillnaden mellan land och hav är väldigt liten, kan man njuta hur länge som helst utan att frysa, varken när man badar eller när man - äntligen - kommer upp på torra land igen!

(Och badshortsen, inköpta på marknad i Nai Harn för 100 baht, passade perfekt!)

Lyckligt leende! 

Tre timmar på Hemliga stranden gick för fort! "I morgon stannar vi längre!" Vi får väl se hur solbrännan ser ut först............ Men det var dags att åka hem - Ging väntade, punktlig som vanligt! Det där med motorbike är nog något att fundera på - om några dagar........För till Hemliga stranden tar man sig lätt på småvägar! 

På hemvägen tog Ging en extratur genom Rawai för att Tommy skulle få se lite mer - alla fiskebåtar till exempel. Det gav upphov till en hel massa nya frågor förstås! Undrar varför det inte finns några bryggor? Hur förtöjer de säkert? Åka ut på fisketur kanske? Vi får väl se så småningom........

Trots mycket skugga på stranden så fick han en hel massa färg! 

Middag på Stenbordet - det kändes som om vi inte skulle ge oss av på några längre utflykter än så i kväll. Utsiktsplats och solnedgång får vänta någon dag till.........

Och tröttheten och jetlagsreaktioner som jag väntar på ska komma, lyser fortfarande med sin frånvaro. Tommy är inte trött! Jag tror inte att han har tid att vara trött! Och värmen tål han, minst lika bra som jag..........

Och aldrig kommer vi i säng förrän natten är på väg mot morgon..........