Kvar......

Avdelning 3B, rum 344 - det är vi, det! Eller Tommy då - jag är bara sällskap och tolk.......

Vid 9-tiden kom den fantastiskt trevliga läkaren, som verkligen bemödar sig om att berätta i detalj hur behandlingen går till, vilka mediciner Tommy får och varför, som tåligt väntar medan jag översätter för Tommy vad hon säger, och som slutar med att undra om vi har några frågor. Och det brukar vi ha, för hon verkar aldrig stressad och på språng utan tar sig tid att svara på alla undringar vi har. Idag hade vi hoppats att få lämna sjukhuset, men så blev det inte. Febern gjorde ett litet skutt uppåt igår kväll och magen är bättre men lite krånglig fortfarande, så hon bedömde att det var bäst att vi stannade kvar en natt till. Så får vi se i morgon.....  Så här glad blev Tommy då!

Men visst - hon har alldeles rätt, läkaren, när hon säger att det är bättre att stanna en natt till än att åka hem och sedan kanske behöva åka in på kvällen igen......

Jag lämnade Tommy i den snälla personalens vård och åkte hem för att se till huset och städa lite. Och lämna in tvätt. Och kolla så att vattnet fortfarande fungerade. Det gjorde det, tack och lov! En dusch och lite mat - sedan var jag redo att åka tillbaka till sjukhuset igen!

Men någon taxi fick jag inte tag i! Till slut fick jag bita i det sura äpplet och ta en tuk-tuk. Det är en bit att åka från Kata center till sjukhuset. När man åker tuk-tuk känns vägen väldigt lång, särskilt när det är eftermiddagsrusning........

Men hon körde bra, tjejen! Och fram kom jag. Fast oj vad mycket avgaser man får i sig! Och varmt är det, och frisyr är det väl tur att jag inte har. Nej - tuk-tuk ska man bara åka korta sträckor om man nu absolut måste åka dem alls....

Här, vid sidan av sjukhuset, ligger en stor parkeringsplats, och här kommer och går personalen hela dygnet, på och av sina skift. Här joggas det runt parkeringsplatsen, varv efter varv, varje morgon. Ja, inte jag då, utan ett gäng som tydligen tycker att det är en bra joggingslinga. Allt det här vet jag eftersom jag har suttit på en stenkant här nere i två morgnar och kvällar nu, med en kopp dyrt kaffe, inköpt i sjukhusets kafé. Nåt kul ska man väl ha här.......

På väg in igen...... Strax innan sidoingången finns alla olika sorters bankomater representerade tror jag. Den sjunde bankomaten fick jag inte med på bild!

När jag kom tillbaka blev Tommy väldigt mycket gladare! Såklart - det är inte varje dag man får Aftonbladet i pappersupplaga, inköpt i Kata center för 160 baht! Dessutom blir han bättre och piggare hela tiden!

Nu är det snart dags att sova lite - man får passa på när man kan, för var fjärde timma kommer de, tjejerna, och mäter allt som ska mätas - temp, blodtryck, syrgas och så vidare. Och så är det någon medicin som ska tas en viss tid. Och så ska droppet bytas. Och så tjuter droppet, och då får man ringa så de kommer in och stänger av larmet. Här är det fullt ös! Omhändertagen blir han, Tommy, den saken är klar! Det svärmar en massa tjejer omkring honom hela tiden....

Så får vi se vad hon säger i morgon då, läkaren........