Ja, vad som nu är hemma....... Tillbaka på Rörö är vi i alla fall, och blomsterskötaren hade skött sig med den äran. Så fin som nu har den aldrig varit! Tack Per-Erik! Det får bli en finmiddag snart.........
Det är över en månad sedan vi var hemma på Rörö senast, och i sena september ser det litet annorlunda ut än det gjorde då. Det gröna blir alltmer grått och brunt, och mörkret faller väldigt mycket tidigare. Innan åtta är det nästan kolmörkt. Det är det i Dalsland också.......
Solen försvinner bakom bergen här. I Dalsland försvinner den bakom träden. Men samma sol är det, och försvinner gör den. Tiden går alldeles för fort. Vemodigt.......
Känns vemodigt och tröstlöst när mörkret kommer,men man kanske vänjer sig med betoning på kanske;) Trevlgt att följa din blogg;))
SvaraRaderaTack Reidun! Absolut betoning på "kanske"......
Radera