Häromdagen vandrade jag runt i Nordstan i säkert 2 timmar. HM, Lindex, Kappahl plus diverse andra, mindre affärer, på jakt efter ett par nya jeans. Mina gamla har jag vuxit ur. Eller, rättare sagt har de vuxit ifrån mig och är numera obehagligt mycket för stora. Men hittade jag några? Ja, massor, men alla var det supersmala ben på. Ingen chans att få in några långkalsingar under dem! Det var som på 60 - 70-talet (eller vad det nu var!) när man fick ligga ner för att över huvud taget få på sig jeansen. Och hur skönt är det? Riktigt otrevligt tycker i alla fall jag. Jag misstänkte att det var årets mode med supersmala jeans, och mycket riktigt - så är fallet, enligt expediten på Dressmann!
För det var där jag hittade "mina" jeans - perfekt passform, lagom långa och med plats för underställ! Hade det inte varit så att Tommy behövde nya jeans hade jag kanske inte kommit på tanken att leta på Dressmann, även om jag i och för sig har köpt herrjeans förr. Fast det var i min gröna ungdom förstås.....
Tommy hittade också vad han ville ha. Inte nog med det - han prutade också - med framgång! Så vi fick hyfsad rabatt på våra fyra par jeans. Hädanefter ska han få göra alla inköp. Tänk bara vilka klipp vi kommer att göra i Thailand! Om vi nu handlar något, förstås.......
På väg hem från shoppingmetropolen Åmål var solen redan på väg ner. Det känns som om den stiger över kanten av jorden för att sedan sjunka ner igen nästan lika snabbt. Och ändå har vi drygt tre veckor kvar till vintersolståndet. Mörkare ska det bli alltså.......
Det där "äntligen" gällde inte vårt nya fönster. Det lyser fortfarande med sin frånvaro.......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar