Det är mycket nu!

Självutlösare? Nej, faktiskt vår thailändska lilla "strandvärdinna" som var snäll och tog en bild på oss alla tre! "Vår" plats i skuggan under träden......

Och trots att vi har tagit så mycket bilder på Hemliga stranden så blev det ändå några till idag. För det gäller att suga på karamellen nu - detta är näst sista dagen! På torsdag - mycket tidigt - är det hemresa som gäller. 

Men än är det lite tid kvar - och både dagen och morgondagen är "Hemliga stranden -dag". Och idag stannade vi länge............

"Vår strand"!

Men vi hade mer att hinna med! Lite shopping.......... Det blev ju inte så mycket med det på marknaden...........Men Promthep - där lär det finnas mycket fint enligt både Yvonne och Britt-Marie, så det som skulle inhandlas skulle inhandlas där! Inte för att vi hade planerat så mycket............

Men mat stod i alla fall som nummer ett på listan - det går inte så bra att handla på fastande mage. Så restaurangen på toppen fick ett nytt besök! Det är vackert, inte bara vid solnedgångsdags!

Sedan var vi redo att ta ett djupt andetag och börja beta av alla de små affärerna, en efter en!

Börja här någonstans kanske? 

Yvonne hade redan avverkat sin shoppingrunda egentligen, men man hittar alltid något mer.......De här små figurerna är det meningen att man ska ha tandpetare i - väldigt bra att ha! Men sedan var hon nöjd och tog moppen hem till AC:n - idag var det varmt att gå i affärer!

Monica hittade - till slut - solglasögon! Så dags nu.......Men förhoppningsvis blir det väl sommar hemma också så småningom.........

Själv skulle jag bara försöka hitta ett par nya shorts - mina gamla Bangkok-shorts har sjungit på sista versen länge nu - och det gjorde jag! Men jag hittade en massa annat också..........Så när Ging kom och hämtade oss hade jag ganska många kassar..........Och nöjd var jag - väldigt nöjd!

Så var det dags för avskedsmiddag med Britt-Marie. Visserligen har vi en kväll kvar, men den får bli väldigt tidig eftersom vi måste gå upp klockan 3 sedan, så det kändes bättre att kunna sitta och äta och prata i lugn och ro. Efter en drink på balkongen, där vi beundrade åskvädret som drog över oss - igen - och alla blixtar som lyste upp himlen och som det inte är någon idé att försöka fånga på bild, vandrade vi bort till Banana Corner och studerade menyn. Som vanligt tog det en stund - det finns så mycket att välja på att man kan få beslutsångest för mindre!

Fast Monica har aldrig beslutsångest - Massaman finns det ju alltid!

Britt-Marie undrade förstås om vi var nöjda med tiden här på Malee Garden. Hur skulle man kunna vara annat än nöjd? Här är ju bara så fantastiskt! Vi får väl se hur många stjärnor det blir i recensionen......

Det enda skulle väl då - för min del - vara att jag aldrig blir nöjd utan alltid vill ha mer! Tid alltså! För jag vill inte åka hem redan...........!