Frost

Så var det oktober då. Nu finns ingen återvändo. Hösten är här, vilket vi vill eller ej. Jag vet - visst kan vi få brittsommar eller indiansommar eller vad det nu ska kallas, och det är väl bra om det skulle bli så. Men det är bara hösten som tar en minipaus innan den slår till på allvar. Det gjorde den denna veckan. Häromdagen kom den första frostnatten. Det är väl inte så ovanligt vid den här tiden - det var ju bara det att sedan dess har vi haft frost varje natt! Och dagarna -tja, 5 - 6 plusgrader..... Jag fryser. 

Visst kan hösten vara vacker med alla fantastiska färger och knallblå himmel och en blek sol. Men mest känns det ganska vemodigt att all växtlighet dör och att det dröjer länge innan den återuppstår. Och det värsta och tråkigaste jobbet ska göras: Klippa ner, ta bort, kratta, se hur allt blir gråbrunt och i värsta fall täckt med kall vit snö. Som tur är har vi hårt arbetande pensionärer bara 68 dagar kvar till vår semester - tre månader i Spanien!

Båten har kommit upp på land och in under tak. Nu börjar Tommy sin hösthobby - slipa, slipa och kanske lacka om det inte är för kallt.......

Pelargonerna klarade första frostnatten, men mer än så vågade jag inte chansa - de fick flytta in! Och det var nog tur det.

Passionsblomman - sista blomman för i år. Nu är den nedklippt och förpassad till insidan, den också.

Resten av potatisen tog vi upp - det fanns en hel del kvar i landet.

Igår när jag kom till stugan för att släppa ut hönsen hade krassen gett upp andan, och allt i växthuset var fruset och dött. Inte för att det fanns så mycket kvar där - det mesta hade jag redan bärgat.

Lille miss har att göra inomhus. Ut får han inte gå här än på ett tag. Men han har inga problem att roa sig medan Store miss är ute på sina utomhusäventyr (var han håller hus har vi ingen aning om, men han kommer i alla fall hem varje kväll, hungrig och trött). Hjälpa Tommy med disken till exempel....

Det tog ett bra tag innan vi hittade hans gömställe. Plötsligt var han försvunnen och kunde vara borta i flera timmar. Vi letade och ropade och funderade på om han trots alla försiktighetsåtgärder ändå hade lyckats smita ut. Men så småningom dök han upp igen från ingenstans, nyvaken och hungrig/leksugen. Av en tillfällighet hittade jag hans gömställe: Handduksskåpet under tvätthon i badrummet! Där kan man slinka in från baksidan hade han upptäckt, Lille miss!