Hemresan - inte ett dugg kul.......

Allra sista dagen var en väldigt lugn historia, från början till slut. En enda lång väntan..... För så känns det den sista dagen. Man vet att nu finns det ingen återvändo, nu är de två månaderna slut. Vart tog de vägen? Och så börjar man så smått fundera över nästa vinter.......

En stund på stranden. Men lite rastlöst. En stunds vila. Det gick inget vidare. Sista kvällen på Kata Mama - en tidig sådan, för klockan 03.00 skulle thaimobilen larma. Och det gjorde den.

Klockan 04.00 gick taxin till flygplatsen, och en timma senare stod vi i den evighetslånga kön till incheckningen. Planet lyfte 07.00, precis som planerat, och frukost fick vi ombord! Tommy tyckte att planet såg lite gammalt och slitet ut förstås.......

Så var vi framme i Bangkok en dryg timma senare, och med våra klisterlappar som vi fick vid incheckningen på Phukets flygplats gick allt som på räls. Vi hamnade vid rätt gate och tog det lugnt medan vi väntade på avgång 10.55. Gott om tid alltså, och det är rätt skönt. Men när det var dags för boarding fick vi beskedet att planet var trasigt, att man väntade på en reservdel, och att man inte visste hur lång tid det skulle ta. I bästa fall en timma, kanske längre......

Det blev en väldig röra ganska snart! För att göra en lång historia väldigt kort så fick vi matkuponger för 350 baht per person att äta lunch för, och samtidigt passade man på att byta gate, så när vi kom tillbaka fick vi leta oss fram till rätt ställe igen! Och sedan var det väntan. Och väntan. Och åter väntan.......

Efter 4 timmar fick vi äntligen gå ombord och kom iväg. Men då hade vi för längesedan insett att vårt anslutningsflyg till Göteborg - det var kört! Vi skulle landat vid 17-tiden, och Göteborgsplanet skulle gå drygt 2 timmar senare - det sista för dagen. Så vad händer nu? 

Själva flygningen på nästan 11 timmar var lugn och händelselös (om man bortser från det faktum att vi satt mitt i "familjeavdelningen" och inte fick en blund i ögonen!), och inte förrän strax innan landning fick vi besked att vi skulle få en sängplats på ett hotell i närheten av flygplatsen, dit vi skulle forslas med shuttle bus. Det var vad vi fick veta. Bagaget? Ja, det skulle ju gå till Göteborg. Men det planet hade ju redan gått, så vi antog att det skulle komma med alla andra väskor. Bara att gå till bagagebandet och hämta upp det, när det kom, sist av alla bagage. Så blev det buss till hotellet - när vi äntligen hittade den! För  - och det var det jobbigaste - ingen information fick vi över huvud taget! All info gick genom medpassagerare som hade haft turen att stöta på någon som visste något.......

Vid 22.30 var vi äntligen framme på hotellet, checkade in och erbjöds gratis middagsbuffé. Vi orkade inte utan gick och lade oss och slocknade, efter att till slut ha fått besked om att vårt flyg skulle gå 7.40 nästa morgon.

Jaha - upp klockan 4.15 då, för att hinna få i oss lite frukost, vi och våra medresenärer till Göteborg,  innan vi blev hämtade med buss och körda tillbaka till flygplatsen igen för ny incheckning, nya boardingkort, ny säkerhetskontroll och passkontroll och så vidare innan vi hittade till rätt gate och slog oss ner för att andas lite.......

Och äntligen - sista etappen med flyg - Helsingfors - Göteborg! En timma och 15 minuter, en kopp kaffe och ett djupt andetag! Nu återstod bara resten....... Flygbussen till Göteborg, 1,5 timmars väntan på Nils Ericssonsterminalen på snabbussen till Burö, och sedan väntade sista färjan!

Men allt det där gick som på räls, och klockan 12.30 var vi hemma! Och välkomstkommittén - Monica - tyckte att vi var så bruna och fina! Ha - gråvitbleka under den där solbrännan var vi, och ögon röda av sömnbrist hade vi! Men vi är i alla fall hemma, efter snart två dygn på resande fot! Vi är för gamla för sådana strapatser....... 

Nu gäller det bara att försöka landa och hamna rätt igen - för nu är vi alldeles slut! Och känner jag mig själv rätt så kommer jag att studsa upp vid 3 - 4 tiden i morgon bitti, pigg och redo för en ny, fantastisk dag! Jetlag kallas det visst........

Jag glömde nästan - den sista kvällsbilden.......