Småsystrar

......kan jag kanske inte kalla dem längre, mina tvillingsystrar. Igår var det 100-årskalas i Rölanda! Det blir väldigt många år när det är två som fyller samtidigt........

Gittan

...och Sanna!

Men hur gamla de än blir, så är de ju ändå mina småsystrar, som jag otåligt väntade på som 14-åring! Efterlängtade och älskade sladdbarn var de, de två sista i en syskonskara på fem, och jag fick tidig träning på att vara morsa. För det är rätt tufft att få två på en gång när man redan har tre stycken i olika åldrar! Jag tror att mina föräldrar var rätt nöjda med att jag gillade rollen som storasyster......

På den tiden, när jag var 14 och de var nyfödda, så bestämde jag mig för att jag också skulle ha fem barn. Det blev bara ett. Men det var väl någon mening med det också...........

Underbar trerättersmiddag fick vi, med kantarelltoast på nyplockade kantareller som start!

Och sedan kom oxfilén med hemodlade primörer.

Presenter i dubbla upplagor

 - samma till båda systrarna! (Ett sådant vill jag också ha - kanske när jag fyller jämt nästa gång?)

Inglasade uterum med infravärme är bra vid sådana här tillfällen, särskilt när åskskurarna avlöser varandra. Men ibland blev det riktigt fint och snudd på soligt, så att man kunde gå ut och beundra "rosenväggen"!

Jess, den boll- och TV-tokiga hunden, gjorde vad han kunde för att stjäla föreställningen och inbjuda alla och vem som helst att kasta bollen så han fick jaga efter den. Tommy var inte särskilt svårövertalad...........

Pappa var förstås på plats - yngsta döttrarna 50 år - otroligt!

Och hallloncheesecake till dessert slank ner väldigt lätt!

Gott var det, trevligt var det, och väldigt roligt hade vi!

Tack, småsystrarna! Jag ser fram emot nästa fest!

Och dagen efter kom det mera roligheter..........