Stigfinnare

I tallskogen är det inte så svårt att hitta - den är ju inte så stor. Men, men.........

.......tillräckligt stor för att huggormar gillar att vara där tydligen! Jag såg den inte - lika bra det, jag gillar inte huggormar eller, för den delen, något som helst slag av ormar! Men Tommy såg den, och stor var den, och försvann i allt ris och skräp gjorde den! Så någon bild på den kan jag inte stå till tjänst med, i alla fall inte idag. Vem vet - vi kanske stöter på den igen, eller någon annan i huggormskolonin i tallskogen...........

Idag skulle vi ta en annorlunda väg tänkte vi. Runt Ersvan och tillbaka på andra sidan - det borde väl gå bra. Det såg i alla fall inte speciellt jobbigt ut sådär på håll.............

Och oj vad det händer mycket i naturen just nu! De där fina dagarna gjorde susen - det blir grönare för varje dag, och fler och fler blommor och buskar börjar slå ut.

Styvmorsviol -

- och trift förstås!

Men några fågelbon hittar vi inte. Undrar just var måsar och trutar har lagt sina ägg? Inne på hustaken i stan kanske? Däremot hittar vi tyvärr massor av plast och annat skräp längs hela stranden. Det måste ha hamnat här under höstens stormar, för jag har svårt att tänka mig att folk har gått här och kastat en massa skräp omkring sig!

Så letade vi oss upp i bergen längs andra sidan Ersvan - och såg sjö och hav från andra hållet. Trutar och måsar satt lugnt kvar, så vi var nog inte i närheten av några bon - då hade de anfallit! 

Den promenaden blev något annorlunda.  Det kan knappast kallas promenad förresten, snarare klättring i berg, forcering av bäckar, tränga sig fram genom egentligen ogenomträngliga snår med påföljd att vi fick diverse repor både här och där, och flera gånger fick vi vända tillbaka en bit och ta en annan väg. Det fick mig att tänka på min barndoms indianböcker! "Stigfinnaren" (skriven av James Fenimore Cooper och utgiven 1841. Den slukade jag som liten! Liksom "Den siste mohikanen" av samma författare........)

Det var riktigt jobbigt, och det kändes i benen efteråt! Men kul var det samtidigt, och återigen träffade vi rådjuren, och återigen försvann de som oljade blixtar!

Och i en trädgård på väg hem hittade jag Dalslands landskapsblomma - förgätmigej!