Del ett av en heldag........

Idag skulle vi få följa med våra svensk-cypriotiska grannar Sara och Totis till den turkcypriotiska sidan av denna, sorgligt nog, delade ö sedan snart 43 år tillbaka. Vid 9-tiden gav vi oss iväg, 

och någon timma senare hade vi visat våra pass och passerat gränsen. Här körde vi längs den avspärrade delen, och ibland stannade vi och gick längs staket och murar och gamla tunnor och rostiga plåtar. Överallt satt det skyltar som talade om att det var förbjudet område på andra sidan, och lika många skyltar som meddelade att fotografering och filmande var förbjudet. De sistnämnda valde jag att inte se.......

En gammal privatskola på andra sidan stängslet, tom och övergiven

liksom alla andra, mer eller mindre fallfärdiga hus där ingen har bott sedan kriget bröt ut 1974.

Skolan, där Totis gick som barn, ligger på "rätt" sida avspärrningarna och används fortfarande.

Här hittade vi den nya vägen som leder till en ny gränsövergång till Dherinya, alldeles nära där vi bor. För en vecka sedan såg vi den blivande gränsövergången från andra sidan. Men när den blir färdig - ja, vet vet? Kanske snart........ Ett EU-projekt är det tydligen i alla fall!

Resan gick vidare till stranden - eller den lilla del av stranden som inte är avspärrad och där man får röra sig fritt. Här ligger alla hotellen som ett pärlband, tomma och övergivna i Varosha, spökstaden. Det första hotellet (bakom avspärrningar) hade bombats när kriget bröt ut. Men turisterna hade evakuerats, eftersom man var förvarnad om att Turkiet skulle angripa, så de klarade sig. Undrar hur det gick med personalen.......

Idag var här väldigt tomt - det är ju "vinter" här, men på sommaren är det mycket turister på den här lilla strandremsan - främst engelsmän. Innan kriget var detta Cyperns vackraste stränder med mängder av turister, inte minst från de nordiska länderna. Nu är det Agia Napa och Protaras som turisterna åker till - de som bara var små fiskebyar innan kriget!

Vackert är det - om man vänder blicken mot havet.

Tittar man åt andra hållet ser man bara stängsel och rader av övergivna hotell i olika stadier av förfall.

Längst bort på stranden satt en man i en vaktkur. Ja, inte heller här fick man fotografera förstås......

Så ledsamt det är att se allt detta på så nära håll..........

Fortsättning av denna långa och innehållsrika dag kommer. Fast inte i morgon, för då åker vi till Lefkosia!