Födelsedag!

När vi åkte ner med båten i juni fyllde jag år. Nu åker vi upp, och idag var det Tommys tur att ha födelsedag. 

Men början av dagen blev ganska jobbig och tråkig. Vi lämnade Trollhättan vid 11-tiden och planerade att gå till Dalbergså för natten, men, men..................

Innan slussen vid Brinkebergskulle blev vi liggande hur länge som helst, och ingenting hände. Till slut öppnades äntligen slussportarna och en båt gick ut och vi gjorde oss beredda att köra in. Men döm om vår förvåning när slussportarna stängdes igen, mitt framför näsan på oss! Det var bara att backa tillbaka till väntbryggan igen.........Och så låg vi där, både länge och väl, och sedan upprepades samma sak - en fritidsbåt körde ut, vi skulle köra in, men slussportarna stängdes - igen!!!! Visst - nyttotrafiken går först, men när det inte är nyttotrafik så börjar man undra..........Nu började vi härskna till ordentligt. Tommy hittade ett telefonnummer och ringde det och hamnade på Sjöfartsverket som bad om ursäkt och lovade fixa saken omgående, för så fick det inte gå till! 

Johanna utnyttjade väntetiden och höll på med sin släktforskning medan Tommy och jag irriterade oss mer och mer. Men telefonsamtalet gjorde nytta, slussportarna öppnades och vi fick gå in i slussen - fast sedan tog det lång tid igen! Då ringde de från Sjöfartsverket och bad oss gå lite längre fram i slussen eftersom det skulle komma en stor båt efter oss in i slussen. Och ännu en gång bad de om ursäkt!

Till slut fick vi slussa upp, och sedan var det väntetid vid en klaffbro innan Vänersborg, och när det väl var klart och vi hade gått igenom så hade det gått tre timmar sedan vi lämnade Trollhättan! Så där gav vi upp Dalbergså och bestämde oss för gästhamnen i Vänersborg i stället. Dessutom regnade det ordentligt och sikten var nästan obefintlig..........Inte kul att gå upp i Vänern då!

I Vänersborgs gästhamn finns allt man kan behöva. Utom grillväder. Vi hade tänkt oss en födelsedagsmiddag med grillad fläskfilé, men det var inte lockande i ösregnet.

Så i stället fick det bli restaurang, Koppargrillen närmare bestämt. Där var jag många gånger som ung. Jag gick på gymnasiet i Åmål och liftade till Vänersborg tillsammans med min bästa kompis, bara för att äta biff Mexicaine på Koppargrillen! Det var 45 år sedan, men smaken var densamma..............

Far och dotter uppskattade maten väldigt mycket!

Tur att det var nära till båten, för vi hade inte orkat gå långt efter den middagen!

Och nu är klockan över 22.30, det är kolsvart ute och jag kan fortfarande se tangentbordet, tack vare Yvonnes datorlampa!

Tack Yvonne - det här är ju suveränt!

Nu ska vi snart avsluta dagen för att - förhoppningsvis - ge oss i kast med Vänern i morgon!