Paying respect to Big Buddha

Idag var det utflyktsdag! 15.30 - inte thaitime utan prick! - skulle vi bli hämtade av Ging för att åka upp till Big Buddha. Jag har varit där förut, men inte Ulla. Men jag åker gärna dit när jag är här - det är riktigt mäktigt att komma dit!
Men innan dess hade vi tid till annat. Morgonens skyfall gick fort över och det blev sol och blå himmel igen, så vi tog Pärlan 2 och åkte till Yanui Beach. Trodde vi i alla fall. Vi fick en lång, trevlig sightseeingtur i Ban Sayoarns omgivningar - en del ställen såg vi faktiskt flera gånger! Jag trodde att det inte fanns någon med lika dåligt lokalsinne som jag, men Ulla är precis likadan! Och vi två tillsammans - oh my God.... Men kul var det!




Yanui Beach är verkligen fantastisk! Vi trivs här, båda två, så det blir inte sista gången vi åker hit. Nästa gång kanske vi hittar på första eller andra försöket....

Prick 15.30 väntade Ging på oss. Men vi hann byta några snabba ord med Britt-Marie som har fullt upp med att uppdatera situationen i Bangkok i sin blogg. I Bangkok blir det bara värre och värre, men här är det hur lugnt som helst!




Big Buddha är ett otroligt projekt! Och helt beroende av donationer. På väg in i tempelområdet kan man donera 300 baht och skriva vad man önskar på en sådan här marmorplatta. Den hamnar sedan någonstans på statyn - det lär få plats många plattor på en staty som är 45 meter hög - och sitter sedan där i evigheters evigheter, med det man skrivit inåt förstås. Det kändes som en bra sak att göra. "Varför skrev du på engelska?" frågade Ulla mig sedan. Ja, varför? För att det kändes rätt, och jag kan inte thai......




Man skulle nog kunna gå här i timmar, för det finns hur mycket som helst att se! Och man kan ta hur mycket bilder som helst - eller så blir det som det var idag - så överväldigande att man glömmer av kameran och knappt tar några bilder alls.




Vi skrev i gästboken alla tre, och gick sedan upp för att se Big Buddha på nära håll. Det har hänt en del sedan jag var här i november - han har till exempel fått ögon - dem höll de på med då. Nu var det byggnadsställningar på andra ställen. Undrar just när detta kommer att vara färdigt?
Utsikten från toppen är så otrolig att man blir tårögd - eller hur Ulla?
När vi hade sett oss någorlunda mätta gick vi ner för att få en "monk blessing" - munken välsignade oss, stänkte vatten på oss och sedan fick vi varsitt armband som vi nu bär tills det ramlar av....





På väg ner stannade vi till på en restaurang för att få något att dricka. Där satt vi länge och pratade, om Thailand, om Sverige, om allt möjligt...... Ging har varit en fantastiskt guide idag, så vi åker gärna på en ny utlykt med honom i morgon!
Utsikten från restaurangen var inte illa den heller......




När vi kom hem var det riktigt mörkt, förutom alla blixtar som lyste upp himlen ibland. Från balkongen på Malee Garden, med den här bilden på vår port, säger vi godnatt!